Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. Renström: Kristendomsundervisningen i folkskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
än i flera stycken må vara, än att de ej erhölle någon
kristendomskunskap alls; men just detta förnekas
af icke blott protestanter, utan af en god del upplysta
katoliker, som själfva åtnjutit denna undervisning och
känna den i grund. Under sådana förhållanden, och
då ingen medelväg var tänkbar, kan man förstå, att
en ren moralundervisning skulle, ehuru äfven den
otillräcklig, föredragas framför den vidskepelse, de
legender etc., hvarmed den katolska undervisningen är
uppblandad. Härtill kommer, att frågan fått en
alltmer utpräglad politisk innebörd, i det ställningen till
lekmannaskolan mer och mer blifvit särmärket mellan
trogna republikaner och anhängare af föregående
regeringsformer. En af lekmannaskolans
hufvuduppgif-ter är att försvara republiken och att forma folket
efter dess sinne. Den är alltså ett led i Frankrikes
kulturella strid i den sega frigörelsekampen — icke från
kristendomen utan från romerskt, d. v. s. utländskt
inflytande, respektive öfvermakt. Hos oss är den
striden för flera århundraden sedau, och vi hoppas
för alltid, afgjord. Det vore därför ett kapitalt
misstag att tänka: efter den reformen var nödvändig i
Frankrike, så måste den vara det hos oss också. Ty
såsom vi sett äro förhållandena hos oss och där
väsentligt olika.
Enhvar vet, att denna fråga varit och ännu är en
källa till bittra strider. Från katolikernas sida mötte
lekmannaskolan det häftigaste motstånd. Man
använde alla medel för att göra den misstänkt af folket. På
många ställen blefvo dess lärare och lärarinnor
bojkottade; ingen ville ha med dem att göra, och det var
med knapp nöd de kunde skaffa sig lifsförnödenheter.
Fria skolor inrättades, men dessa hade särskildt af
ekonomiska skäl svårt att täfla med kommunalskolan.
Staten måste försvara sin inrättning och gick därvid
ofta längre, än man måhända från början åsyftat. Den
utlofvade neutraliteten blef snart ett tomt ord endast.
Detta gaf katolikerna verklig anledning till missnöje
och motstånd. I utsända herdabref förbjödo biskopar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
