Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E. Låftman: En storm under en hufvudskål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
nat på sitt samvete, lösgifves och f. borgmästaren
af-föres till galärerna i Toulon.
Jag har erinrat härom, emedan jag på nära håll
bevittnat en liknande »storm» i en människas samvete,
och det är detta minne från min prästerliga
tjänstgöring, jag vill berätta.
Sommaren 1879 tillträdde jag såsom v. pastor B.
lilla patronella pastorat en half mil från Växiö.
Pastoratet var, som sagdt, litet, och jag var ung och så
efterkom jag den begäran, som ställdes till mig att
någon gång predika på missionshuset i nämnda stad,
hvilket jag nämner för att förklara det följande.
En dag under år 1880 kom en man från Växiö ut till
mig och bad att få tala med mig i själsangelägenheter.
Han hade hört mig på missionshuset. Fanjunkaren,
vi kalla honom nu så, klagade i allmänna ordalag
öfver oro och fridlöshet Jag svarade, så godt jag
kunde, i allmänna evangeliska ordalag; men jag märkte,
att hvad jag sade, tog icke. Då ban reste sig för att gå,
sade jag därför: »Antagligen är det någon särskild sak,
som tynger Ert samvete. Ni behöfver ej säga den för
mig. Men jag känner ock, att om Ni ej vill förtro mig
den saken, så kan jag ej vara Er till någon verklig
nytta.»
Han satte sig åter ned, såg mig förläget i ögonen
och sade: »Ni har rätt, det är fråga om en särskild sak
och jag vill bekänna den för Er. Jag har haft
anställning som kontrollör vid ett bränneri och gjort mig
delaktig uti försnillningsbrott.»
På min häpna fråga, huru detta tillgått, meddelade
han följande:
Han hade vid sin ankomst till bränneriet, där han
skulle föra noggrann räkenskap öfver kvantiteten af
det tillverkade brännvinet, mottagits särdeles vänligt
af patronen. Efter några dagar fann han en
hundra-kronosedel instucken i spegeln på sitt rum. Han
frågade patronen därom, men denne sade blott, att sedeln ej
vore hans (patronens) utan måtte tillhöra fanjunkaren.
Pigan, som städade, kunde sedeln ej tillhöra. — En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
