Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Sebardt: Om späda barns vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
slaver. Men vi kunna säkerligen vara förvissade om,
att för judisk uppfattning fanns det ej en känsla af,
att Abraham skulle förbrutit sig mot sin son Isak,
ifall han i Moria land fullgjort den offerhandling, där
Isak var utsedd till offret.
I Mose lag var barnoffret ej förbjudet i annan form
än i förbud för barns offrande till den ammonitiske
guden Molok (Mose 3 bok kap. 20). Att Moloksoffer
dock förekommo bland judarna, se vi af bl. a., att Salomo
lät för sina ej judiska bihustrur anordna utanför
Jerusalem en offerplats åt Molok, där dessa kvinnor fingo
offra åt denne sin Gud; — och om Ahas, konung i
Juda, läsa vi (2 Kon. 16: 3), att han offrade sin son
såsom brännoffer. Att offer ej voro så sällsynta, och att
de kanske t. o. m. på senare tider företogos till
Jeho-vas ära, torde framgå af Jeremias utsago (Jer. 7: 31):
»Ty Juda barn hafva gjort hvad ondt är i mina ögon,
säger Herren, de hafva uppsatt sina styggelser i det
hus, som är uppkalladt efter mitt namn och hafva så
orenat det. Och Tofethöjderna i Hinnoms sons dal
hafva de uppbyggt för att, där uppbränna sina söner
och döttrar i eld, fastän jag aldrig har bjudit eller ens
tänkt mig något sådant.»
Men som ofvan nämnts, barns offrande finnes
ingenstädes påbjudet i de Mosaiska lagarna. Däremot
var för barn dödsstraff för svårare olydnad fastställdt
(Mose 5 bok kap. 21: 18). När därföre Kristus under
sin lifsgärning här på jorden äfven framhöll barnen
såsom själfständiga individer, arfsberättigade till .Guds
rike, så väckte detta ju motstånd till och med bland
hans lärjungar, vi minnas hans ord: »Låten barnen
komina till mig och förmenen dem icke, ty himmelriket
hörer dem till.»
Att just Kristi lära blef en af de kraftigaste
häfstängerna för barnens frigörelse finna vi af historiens
vittnesbörd. Tänka vi på, hur det var i vårt land, när
kristendomen här banade sig väg, så veta vi, att
barna-utsättandet då var fullt lagligt. Fadern hade
rättighet att utlägga det nyfödda barnet på någon afsides
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
