Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Sebardt: Om späda barns vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
plats för att där omkomma, ifall lian ansåg, att barnet
var klent eller behäftadt med något lyte, som kunde
föranleda, att barnet på något sätt kunde bli en börda
för familjen. Att kristendomen och dess förkunnare
här skulle få en svår kamp att utkämpa mot gammal
häfd, förstå vi däraf, att denna osed ej med ens kunde
utrotas, utan att här och hvar den kristna kyrkan fick
till att börja med framgå med lämpor. Så påbjöds det
på vissa orter, att man visserligen fortfarande fick
utsätta barn, men ej på aflägsna öde orter, såsom förut
varit sed, utan skulle hvarje barn, som dess fader eller
moder ej ville behålla, nedläggas framför en kyrkoport,
så att kyrkans tjänare finge för framtiden taga sig an
den lilla för dess vidare fostran. Det anordnades
därför t. o. ni. på somliga ställen bänkar utanför
kyrkoportarna, hvilkas speciella ändamål var mottagandet
af öfvergifna barn. För uppfostran af dylika barn
anordnades det vid vissa kloster s. k. hittebarnshus. Det
första upprättades i 6: te århundradet efter Kristus
i Triest och 787 tillkom ett i Milano, 832 ett i Siena, år
1000 ett i Padua, 1362 i Paris o. s. v. Det första i
Sverige anlades år 1624 i Stockholm. Men kyrkan sökte
äfven på annat sätt hindra, att späda barn utsattes eller
bragtes om lifvet. Så inrättade påfven Innocentius III
vid det af honom grundlagda Ospedale di Santo
Spirito (= Helgeandshus = sjukhus) en så kallad
»sväng-tunna», hvilken sedermera inom ’de romanska folken
kom att spela en mycket stor såväl social som politisk
roll. Ändamålet med denna s. k. svängtunna var, att
hvem som helst, som ville bli af med ett nyfödt barn,
kunde nedlägga detsamma i tunnan, som satt inhuggen
i yttermuren på huset och hade formen af en
halfcylin-der. När nu den, som vaktade tunnan, hörde, att något
nedlades i densamma, svängde han omkring tunnan på
i väggen fastsatta tappar, hvarefter han kunde vittja
innehållet utan att dock kunna se, hvem den var, som
lagt dit den lilla. De nedlagda barnen uppfostrades
sedermera i hittebarnshus eller ock utackorderades de till
lämpliga familjer. År 1414 anordnades en sådan sväng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
