Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7 personer, men att på den rätta endast 1 skulle gå om honom,
så kan man af dessa uppgifter lätt finna, huru fort folkströmmen
rör sig. Man behöfver blott räkna efter, huru många vandrare
skulle passera förbi, om den ifrågavarande personen stode stilla.
Tydligen skulle det vara 4, som är medeltalet mellan 7 och 1.
Men om antalet är 7, när han går och 4, då han står stilla, så
beror tydligen skilnaden 3 på hans egen rörelse, och de öfriga
4 på folkmassans. Den enstaka vandrarens hastighet förhåller
sig således till de öfrigas såsom 3:4, hvaraf framgår, att dessa
senares måste vara 400 fot i minuten. Nu är af observationerna
kändt, huru många stjernfall förekomma under en timme vid B
och vid D samt på mellanliggande punkter, och ur dessa data
kan således enligt det nyss använda resonnementet meteorernas
hastighet härledas, då jordens är känd.
Prof. Newton i Newhaven i Amerika och Schiaparelli i
Milano bestämde nästan samtidigt stjernfallsmeteorernas
hastighet i förhållande till jordens och kommo till liknande resultat
i det Newton fann, att den borde vara större än 1,41 och
Schiaparelli bestämde den till 1,447. Då dessa beräkningar
voro gjorda fullkomligt oberoende af hvarandra, så har man i
resultatens öfverensstämmelse ett vackert bevis på riktigheten
af de antaganden, hvarpå de grundats. En omständighet vill
jag här omnämna för att visa, huru den som söker sanningen,
kan göra nytta äfven genom iakttagelser, ur hvilka han sjelf ej
hinner eller mäktar draga konseqvenserna. Den person, hvars
observationer i synnerhet legat till grund för de nyssnämnda
beräkningarna, var en fransman Coulvier-Gravier, som under
många år offrade sin nattro för att iakttaga stjernfall. Sjelf
kom han icke till något tillfredsställande resultat beträffande
fenomenets natur; ty han blef en ifrig anhängare af deras åsigt,
som antaga, att stjernfallen bero på orsaker inom jordens
atmosfer, men hans observationer kommo att blifva just den
säkraste utgångspunkten för den teori, som bevisar raka
motsatsen mot hans egen åsigt, nämligen att meteorerna komma
till oss från rymder utom planetsystemets gräns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
