Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omtalat, d. v. s. antingen en sluten eller öppen. Detsamma
gäller äfven om en annan partikel M, som vi antaga från
början tillhöra samma system, således röra sig längs samma väg
som N. Kropparna M och N antagas lika stora. Blir solens
inverkan på dem fullkomligt densamma? Nej, ty i det
ögonblick, då denna inverkan börjar göra sig gällande, befinner sig
M närmare och attraheras således starkare än N. Den förra
partikelns rörelse blir hastigare, han uppnår solens granskap,
som vi beteckna med punkten p, förr än N uppnår sitt
solgranskap p’. Under rörelsens fortsättning måste ock tydligen
M komma tillbaka till den aflägsnaste punkten i banan, förr än
N uppnår sitt aflägsnaste läge. Omloppstiden är kortare i den
inre banan. Antag, att förhållandet mellan omloppstiderna vore
sådant, att medan N fullbordar 100 hvarf, tillryggalägger M
101, d. v. s. medan N genomlöper hela sin bana, hinner M
göra ett helt och dessutom ett hundradels hvarf. Efter 50
hela omlopp befinner sig N uti banans aflägsnaste punkt, men
M har då gjort 50 50/100 omlopp och är således uti p. De
båda kropparna hafva skiljt sig högst betydligt och befinna sig
nu på hvar sin sida om solen. Efter ytterligare 50 omlopp
intaga de den ursprungliga ställning, som bilden utvisar.
Vi föreställa oss vidare mellan M och N en hop små och
långt från hvarandra skilda kroppar, ett moln af kosmiskt stoft.
Dessa partiklar måste komma att beskrifva banor, som ligga
mellan de yttersta punkternas. Med fasthållande af det gjorda
antagandet beträffande omloppstiderna är lätt att finna, hvilka
lägen dessa partiklar måste intaga efter ett visst antal hvarf.
Har t. ex. N gjort 10 hela omlopp, så har M gjort 10 och 10/100.
De öfriga punkterna mindre än 10 1/10, men mer än 10, och
måste således befinna sig inom den första tiondedelen af sina
respektive banor, räknadt från den aflägsnaste punkten. Efter
25 hvarf äro partiklarna spridda inom första fjärdedelen, och
efter 50 inom första hälften af banorna, och slutligen komma
de att intaga alla möjliga lägen i förhållande till
utgångspunkterna. De äro fördelade inom det område, som begränsas af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
