Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båda ellipserna och bilda en sluten ström, hvars täthet är störst
i solens granskap, efter som ringen här i följd af den
starkare solattraktionen blir smalare. Det är klart, att på de
förstnämnda stadierna af meteorströmmens uppkomst, d. v. s. innan
partiklarna hunnit sprida sig längs hela de hvarandra
närbelägna banorna, så bilda de en alt mer och mer långsträckt
svärm. Denna behöfver en viss tid att passera förbi solen,
större eller mindre, alt efter svärmens längdutsträckning. Vore
denna 1/4 af banan och hastigheten i alla punkter af banan
lika, så skulle svärmen behöfva 1/4 af hela omloppstiden för att
hinna förbi solen, vore längdutsträckningen hälften af banan,
skulle passagen genom den närmaste punkten till solen
upptaga halfva omloppstiden o. s. v. Nu befinner sig, såsom vi
af det föregående sett, alltid jordbanans skärningspunkt med
meteorbanan i dess till solen närbelägnaste del.
Meteorströmmen blir sålunda först periodisk, så att den behöfver några år
för att passera öfver den nämnda skärningspunkten, och jorden
kan under dessa år ej passera denna punkt, utan att på en
viss dag träffas af meteorerna. Sedan hela svärmen passerat
förbi, måste stjernfallen under de följande åren utebli. På ett
sådant utvecklingsstadium befinner sig, såsom vi redan nämnt,
den stora Novembersvärmen, hvilken dock efter årtusendens
lopp torde blifva sluten längs hela banan, då
Novemberfenomenet således måste blifva synligt hvarje år.
I de hittills nämnda exemplen har meteorströmmen varit
sluten, eller åtminstone vandrat uti en sluten bana. Andra fall
kunna äfven inträffa, då banan icke blir sluten, utan öppen.
Den ursprungliga meteorhopens upplösning och omgestaltning
börjar äfven nu af samma orsaker som i förra fallet, men kan
ej drifvas så långt, eftersom kroppar, hvilka röra sig i dylika
banor, ej mer än en gång komma till solens granskap och
sedan försvinna i den oändliga rymden. Dock kunna äfven
sådana meteorströmmar hafva en årlig period, om de nämligen
före ankomsteu till solens granskap hunnit blifva så utdragna,
att flere år åtgå, innan de hinna passera förbi solen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
