- Project Runeberg -  Ur vår tids forskning / Om Stjernfall /
48

(1874-1889) [MARC] With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Beträffande kometernas upplösning under inverkan af en
centralkropp, hvilken kan vara äfven någon af de större
planeterna, äro ännu ett par omständigheter af vigt att omtala.
Först och främst bör ihågkommas, att de delar, som lösgöras
från hufvudkroppen, komma att följa dennes bana eller att
upplösningen sker längs kometbanan. Meteorströmmarnas
daning har däremot intet att göra med utvecklingen af kometens
svans, hvilket man bland annat kan finna däraf, att äfven kometer
utan synlig svans stå i samband med vissa meteorsvärmar.
Inom den del af banan, som ligger solen närmast, brukar
komethufvudet vara vändt åt, och svansen från solen. De
massor, som kärnen eller hufvudet afskiljer, följa kometbanan,
men svansen skjuter däremot ut ifrån kärnen åt motsatt
riktning mot solen. Detta senare faktum, att kometsvansen
vänder sig från solen, är kändt sedan långt tillbaka. Det vill
synas, som om det vore olika slags materie i kometens båda
delar, så att solen utöfvade en mindre attraktion på svansen än
på kärnen, ja att till och med en repulsion egde rum i
förstnämnda fallet. Men sådan kan ej solens inverkan på
meteorkropparna vara, de skulle då icke kunna troget följa kometerna
i deras banor.

*



I det föregående är den åsigten uttalad, att de små
kroppar, som förorsaka stjernfallen, genom den utvecklade värmen
smälta och upplösas samt nå sålunda icke jorden. Men att
fasta kroppar, kommande från himmelens rymder, verkligen
nedfalla, är genom en mängd händelser till fullo bevisadt.
Tillhöra då dessa senare, hvilka man kallar meteoriter, samma
slag af himlakroppar, som stjernfallsmeteorerna? eller, om så
icke är fallet, hvilken är skilnaden dem emellan? Dessa
frågor framställa sig sjelfmant, men hafva blifvit på mycket olika
sätt besvarade. För deras rätta bedömande är det emellertid
nödvändigt att känna meteoriternas fysiska och kemiska
egenskaper, de företeelser, som åtfölja deras fallande samt de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartidsfor/10/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free