Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
småningom att gifva namn åt tingen och att foga dessa
namn i ordnade grammatiska former.
Naturligtvis har det varit ojämförligt mycket svårare
för vårt slägte att först skapa sig ett språk, än det är för
någon bland oss att tillegna sig ett af de språk, som redan
förefinnas, eller att efter dessas mönster uppfinna ett nytt.
Såsom vi se att de döfstumma ej på egen hand lära sig
att artikulera ord, så kunna vi också med stor visshet
antaga, att det mänskliga språket i sitt älsta skede rörde
sig med ljud som af oss knappast skulle ansetts värdiga att
kallas ord.
Ja, vi få ej ens påstå, att språket från början varit
bundet vid ljud. Åtbörderna hafva däri spelat en lika stor
roll som ljuden, eller snarast en ännu mycket större, ty
som erfarenheten visar är det otvifvelaktigt i de flesta fall
lättare att genom pantomim än genom ljud göra sig
begriplig för en person, hvars språk man ej förstår. Ännu
i dag är vårt vanliga sätt att meddela oss med hvarandra
i mycket högre grad ett åtbördsspråk än vi göra klart för
oss. Hvarje betydelsefull nick eller skakning på hufvudet,
hvarje hänvisande pekning med handen, för att icke tala
om andra hos söderns folk mer än hos oss vanliga åtbörder,
måste räknas till språktecknen, fastän de ej hafva ljudets
form. Det är icke en paradox, om vi våga påstå, att i hela
verlden blott ett enda språk finnes, som uteslutande vänder
sig till den tilltalades öron, och detta enda språk är ett som
egentligen talar till ögat: vi mena skriftspråket. Skriften
afbildar endast språkets ljudelement, men den måste också,
för att bli förstådd, ofta afvika från det vanliga i det fria
talet förekommande uttryckssättet.
Om vi emellertid se, att alla jordens språk
hufvudsakligen begagna ljudet som redskap, så visar detta icke
att man ej skulle kunnat utbilda ett åtbördsspråk till
alldeles samma fullkomlighet som något ljudspråk. Skälet
att så ej skett ligger i de rent yttre fördelar, hvilka ljudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
