Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 FLERA KULTURSPRÅK TENDERA MOT ISOLATION.
med den flexiviska formen amavit, uttrycka fransmännen
med il a aimé, engelsmännen med he has loved, tyskarne
med er hat geliebt, och alla öfriga romaniska och
germaniska språk med liknande vändningar. Genitivförhållandet,
som de gamla språken betecknade med en ändelse, angifva
fransmännen alltid, engelsmännen och holländarne oftast
genom omskrifning med en preposition (de, of, van).
Särskildt engelskan torde numera nästan lika gärna kunna
räknas bland de isolerande språken som bland de
flekterande. Men huru fastgrodd än tron på de »klassiska»
språkens formella företräden framför de nyare hos de flesta
är, torde dock få vara böjda att svara jakande på frågan,
om vi i vårt modersmål mindre noggrant förmå uttrycka
innehållet af våra tankar än romare och greker i sitt.
Enligt vår åsigt är man till och med nödsakad att
vidgå, att de flekterande språken, långt ifrån att vara
fullkomligare än de båda öfriga slagen, tvärtom äro dem i
princip underlägsna, och detta därigenom att de motverka
tankens frihet. De hindra den talande att nämna ett
begrepp i och för sig, och påtvinga honom, ju mera
flekterande de äro, dess flera icke med saken nödvändigt
sammanhängande bibestämningar, såsom antal, kön, egare, tid,
person o. s. v. Därför att vi icke i svenskan förmå
afsöndra stammen mak- från de »organiskt» därmed sammanvuxna
ändelserna -e, som utmärker manliga substantiv, och -a,
som utmärker kvinliga, kunna vi ej åt satsen »sin make må
man ej svika» gifva en sådan form att det blir fullt
tydligt att denna maning har sin tillämplighet både på man
och hustru.
Vi hafva på ett annat ställe något utförligare sökt
försvara denna uppfattning.* Den mångsidige språkkän-
I en uppsats om språk och nationalitet, införd i Svensk Tidskrift, utg.
af H. Forsell, årg. 1874, från hvilken uppsats vi i denna skrift tillåtit oss att
upptaga ännu ett par satser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
