Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
däri, att det icke egde några fristående possessivpronomina,
utan blott genom anspråkslöst efterhängda suffix uttrykte
dessa egoismens ord. Troligen skulle han själf genast låtit
sin idé förfalla, om han blifvit upplyst att »turken», som i
hans samtids ögon var kristendomens glupskaste fiende, åt
sina possessiv-ord gaf samma blygsamma rum.
Nästan ännu sämre har en nyare tysk författare råkat
ut, då han i fransmännens tvåordiga negation ne-pas vill se
ett uttryck af fransmännens öfvervägande riktning på det
negativa, deras böjelse att nedrifva och förneka. Tyskarne
med sitt enkla nicht och sitt villigt tillmöteskommande ja,
ja wol skulle däremot hafva mera anlag åt det positiva,
uppbyggande hållet. Kunde en förstärkt negation bevisa alt
detta, så blefve följden, att hos tyskarne de negativa
tendenserna funnes till i lika hög grad som hos deras
grannar, endast på ett mera förborgadt och lömskt sätt. Det
tyska nicht är nämligen sammandraget af ett äldre ni wiht.
Engelskan har ännu i dag det motsvarande no whit, not a
whit, och därjämte liksom tyskan genom
sammandragning, men med någon olikhet i betydelserna, dels naught,
dels not.
Vi hafva med den föregående framställningen endast
sökt afvisa det i vår tanke obefogade påståendet om en
principiell motsvarighet mellan ett språks formbildning och
det talande folkets skaplynne. Ingalunda hafva vi velat
förneka, att grammatiska egenheter kunna finnas, hvilka
öfva sitt inflytande på folkens föreställningssätt. Tillvaron
eller frånvaron af sådana är blott ej att anse som en följd
af folkets högre eller lägre begåfnings- och bildningsgrad.
Då vi nu, genomgående grammatikens särskilda
hufvuddelar, skola anföra några hithörande exempel, torde det
imellertid visa sig, att det hufvudsakligen är den sida af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
