Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atterbom skildrar den i Lycksalighetens Ö, var till
och med ordet rike »aflyst för alltid och belagdt med höga
böter».
Från vår närmaste samtid kunna vi anföra ett måhända
förbisedt, men dock mycket slående politiskt exempel på
insigten i ett namns betydelse. Vid den sista stora
uppgörelsen mellan Turkar och Ryssar, då äfven nya stater
och provinser måste erhålla nya namn, blef södra hälften
af det land, som bebos af bulgarer, icke kalladt
Syd-bulgarien utan Öst-rumilien. Hvarför ? Emedan man med
otvivelaktig rätt befarade, att om denna landsträckas
invånare i själfva sitt namn egde en ständig påminnelse om
samm anhörigheten med öfriga bulgarer, de också så
mycket snarare skulle sträfva efter att med dessa sina bröder
få bilda en politisk enhet. Och just detta var det man
ville förekomma. Namnet Öst-rumilien skulle tvärtom
ständigt hos bebyggarne inskärpa, att de, liksom det egentliga
Rumiliens befolkning, vore och borde anse sig som turkar.
Turkarne hafva också förut visat sig förstå vigten af
namn. År 1876 utgick från den höga porten en befallning,
att alla rikets innebyggare, af hvad stam de än vore, från
denna tid skulle kallas Osmanli. Genom detta samfälda
namn ville man liksom sammanlöda till en enda
nationalitet de många sönderfallande beståndsdelarne i den
turkiska staten. Och tanken var utan gensägelse i grundsats
riktig. Hvem kan betvifla, att det gemensamma namnet
schweizare har sin andel i att de fransktalande inbyggarne
i Geneve och de tysktalande i Bern känna sig som
landsmän med Ticino-landets befolkning, som eger italienskan
till modersmål, och Engadin-dalens, som talar en ladinsk
munart ?
Så på många andra håll. Italiens splittrade
småsamhällen skulle ej så lätt hafva sammansmält till en enda
nationell stat, om ej namnet Italien redan funnits; och den
folksammanhållande makt, som ligger i tillvaron af sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
