Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland af August Bondeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Laholm leder jernbanan fram öfver slätten till Halmstad. Här mellan Kistinge och Fylledn
stod det så kallade slaget vid Halmstad. Till minne deraf höjer sig på en sandkulle en gråstenspelare
med följande inskrift:
»Karl den elfte, biträdd af Rutger von Ascheberg, vann här sin första seger d. 17 Augusti 1676».
Halmstad, som är Hallands största stad och säte för länsstyrelsen, ligger på Nissans vestra
strand, nära åns utlopp i hafsbugten. Redan under medeltiden var staden af betydelse, hvilket framgår
bland annat deraf, att han vid Kalmarunionens ingående bestämdes till plats för konungavalen. Han
var befäst till 1737, då fästningsverken raserades. Qvarstående minnen efter dessa äro den gamla,
ärevördiga Norreport och Tivolihöjden — »Katten». Äfven det i södra ändan af staden belägna slottet
har varit befästadt. Det har sitt nuvarande utseende från Kristian IV:s tid och utgöres af en sluten
fyrkant med borggård och torn. Andra byggnader från dansketiden äro den på fjortonhundratalet
uppförda, nu restaurerade, vackra kyrkan vid Stora torget, det gamla, tornprydda latinlär ov erkshuset vid
Storgatan samt det nästintill detta vid samma gata liggande Falckska huset, som utvändigt är beklädt
med grönglaseradt kakel och uppfördes af Kristian IV åt hans andra gemål Kristina Munk. Staden,
som är regelbundet byggd, med raka, temligen breda gator och många prydliga, nyuppförda hus, har
under de sista årtiondena haft en ovanligt stark tillväxt, isynnerhet sedan han trädt i förbindelse med
östra stambanan genom Halmstads—Nässjö jernväg och med skånska jernvägsnätet genom
vestkust-banan, hvilken snart är färdigbyggd upp till Göteborg. Äfven från sjösidan trafikeras Halmstad lifligt.
Hamnen anlöpes regelbundet af halländska ångbätsbolagets båtar på deras färd mellan Göteborg och
Liibeck. Största delen af södra och mellersta Hallands rika hafreförråd samt vestra Smålands
skogsprodukter exporteras härifrån. Uppåt begränsas hamnen af den långa körbron öfver Nissan.
Vidt berömda för sin fägring äro Halmstads omgifningar och parkanläggningar. Den förnämsta
af de senare är Tivoli, som anlagts på resterna af den forna norra fästningsvallen och träsket nedom
den samme. Med sina rika planteringar och friska gräsmattor, sina svala grottor och skuggiga
promenader utefter elfstranden erbjuder det under sommartiden en den angenämaste tillflyktsort undan
stadens qvalm. Från utvärdshuset högst uppe på vallen har man en härlig utsigt öfver Nissans breda
strömbädd och trädbeväxta stränder upp till Slottsmöllans klädesfabrik och de ståtliga villorna på båda
sidorna om elfven. Strax ofvanom Tivoliparken går bron för mellersta Hallands jernväg öfver Nissan.
Norr om staden stänges utsigten af det branta, numera skogbeväxta Galgberget.
I Halmstads omnejder finna vi flera större herrgårdar. I sydost Stjernarp, med vidsträckta
ekparker, i nordvest Vapnö, landskapets största fideikommiss, som innehafves af slägten Stael von Holstein,
i nordost Sperlingsholm.
Hela Nissadalen är rik på
natursköna ställen. Utom det
nämnda herresätet Sperlingsholm,
hvars hufvudbyggnad, i italiensk
stil, reser sig på en höjd öfver
vestra åstranden, omgifven af
vackra parker, har man på östra
sidan om ån det täcka Arlösa
och högre upp i en starkt
kuperad trakt Oskarsströms
såg-verk. Från en villa högst uppe på
den dominerande höjden vester
om strömmen har den besökande
en storslagen utsigt neröfver
åda-len, med Nissans ringlande
silf-verband i midten och väldiga
skogklädda, öfver hvarandra sig
Habors galge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
