Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland af August Bondeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
tornande kullar på sidorna. I åns närhet löper den gamla landsvägen till Jönköping, Nissastigen,
äfvensom Halmstads—Nässjö-banan.
Slättbygden mellan Nissan och Ätran är ej så jemn som den söderhalländska slätten, utan här
och der af bruten af skogbeväxta höjdsträckningar och ljungkullar. Landsvägen till Falkenberg går genom
trakter, hvilka sedan gammalt ansetts som de vackraste i landskapet. Särskildt äro de båda herrgårdarne
Susegården i Qvibille och Fröllinge i Getinge socken kända för sina vackra skogar. I de så kallade
Fröllinge hagar bilda högstammade bokar i lång utsträckning ett löfhvalf öfver landsvägen. Ej långt
från Fröllinge reser sig vid ett fall i den lilla Suseån Mostorps slottslika, tornprydda hufvudbyggnad,
som är uppförd efter ritning af danske arkitekten Thorvald JBmdesböll, en son till Thorvaldsenska
museets byggmästare. Slottet synes äfven från mellersta Hallands jernväg, som efter att hafva gått fram
mera vestligt öfver den jemnare kustslätten här närmar sig den gamla landsvägen.
Norrut från Mostorp utbreder sig A sige hed i socknen med samma namn. Tätt vid vägen, som
leder öfver den samma, äro resta tre större bautastenar, af hvilka de två, som stå helt nära hvarandra,
kallas Habors galge. Ett stenrös vid foten af det öster om heden sig resande höga Kungsberget hedras
med namnet Signilds bur, Folket binder nemligen vid dessa ställen den gamla sägnen om Habor och
Signild — Hagbart och Signe. Den vida, dystra heden har länge till största delen legat obrukad. Att
äfven dess sandiga, ofruktbara jord genom rationelt bruk kan lemna rika skördar, har dock på sista
tiden lagts i dagen. Men ihållande torka och Hallands plågoris, ollonborrarne, gäcka mer än en gång
på dessa hedmarker odlarens förhoppningar.
Från landsvägen kommer man öfver en massiv stenbro, med jernvägen öfver den strax nedom
den förra liggande smäckra jernvägsbron öfver Ätran in i den lilla staden Falkenberg, Å östra
åstranden går jernvägen öfver ruinerna till ett befästadt torn, som under Engelbrekts befrielsekrig förstördes
af svenskarne. Staden, som är byggd på vestra åstranden, har blott en större gata, hvilken dock torde
vara en af de längsta, någon småstad har att uppvisa. Den med stor kostnad anlagda hamnen lemnar
visserligen ej tillträde för mera djupgående fartyg, men företer dock en ganska liflig anblick under
segla-tionstiden, då en mängd skutor der inlasta spanmål samt trävaror från de uppe vid elfven liggande två
stora ångsågarne. Det ypperliga laxfisket i Ätran hitlockar hvarje sommar sportälskande engelsmän,
hvilka i tal och skrift prisa Falkenberg som »ett litet paradis».
Omkring en och en fjerdedels mil uppåt Ätran kommer man till den nybyggda, långa bron vid
Vessige. Landet höjer sig här plötsligt. Den så kallade Lillån kastar sig i djerfva fall utför branterna
och lemnar drifkraft för tre efter hvarandra liggande qvarnar. Trakten österut är fyld af rika eklundar
och bokskogar samt klara småsjöar. På en ö i Sjönevadssjön låg fordom Sjönevadsborg, af hvilken
numera endast den ringformiga,
öfvervuxna vallen återstår. Vid
Sjönevads gästgifvaregård hålles
Hallands kanske ryktbaraste
marknad, som förr åtminstone var för
halländingen af samma betydelse
som Vernamo marknad för vestra
Smålands befolkning.
Strax söder om Sjönevad
ligger i Abilds socken Hjulebergs
gamla herresäte, som i slutet af
medeltiden egdes af den mägtige
Åke Axelsson Thott. Godset har
sedan under århundraden tillhört
Lilliehöökska slägten, tills det i
slutet på 1850-talet öfvergick i
dansk mans ego. Den siste inne-
Yngeredsforsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
