Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De svenska landformerna - Den skandinaviska fjällkedjan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska landformerna
Den skandinaviska fjällkedjan
"Du fjällhöga nord." Att vi i vår nationalsång särskilt
omnämner fjällen är inte alls omotiverat. De utgör det ståtligaste
inslaget i vårt lands ytbildning. Den andel som vi har iden
skandinaviska fjällkedjan placerar vårt rike i
raden av de "fjällhöga" länder, där man inom de egna gränserna
har berg som är krönta av evig snö och is. Visserligen kan
vår fjällkedja inte tävla med de högsta bergskedjorna på
jordklotet. De svenska fjälltopparna med sina 2 000 meter ter sig
rätt blygsamma mot Alpernas 4 000 och Himalayas 8 000 meter.
Inte heller har de svenska fjällen så djärva och vilda former
som dessa andra. Både den låga höjden och de mjuka formerna
hos vår svenska fjällkedja beror på att den är så gammal.
Medan Alperna och Himalaya, som tillhör det stora systemet
av tertiära bergskedjor, möjligen har 50 millioner år på nacken,
är det minst 300 millioner år sedan den skandinaviska kedjan
började veckas upp. Det är inte underligt att vår bergskedja
har hunnit bli mera nedbruten och fått sina former mera
utjämnade.
Det första kapitlet i den skandinaviska fjällkedjans historia
lyder så: där fjällen nu reser sig var det en gång ett hav av
växlande djup. Vi har hört talas om det förut. Det var det
kambrosiluriska havet som bröt in över det stora nordiska
slättlandet. Urtidens bergskedjor hade för länge sen blivit
utplånade, men på den nya havsbottnen samlades nu sediment av
olika slag, sandsten, skiffer och kalksten, och detta blev
material till en ny bergskedja. Så kom den stora veckningen. Det var
en mycket komplicerad tilldragelse. Sedimentlagren blev
veckade, pressade, krossade, förskiffrade. Ur djupen trängde
lavamassor upp, kilade in sig mellan sedimenten och stelnade där
som stora kakor. Sedimenten blev starkt påverkade av mötet
med de heta lavorna och förvandlade till kristallinska skiffrar
som ser helt annorlunda ut än de ursprungliga bergarterna.
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
