Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Jorden och vad den ger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorden och vad den ger
raskt framåt, att importen av socker upphörde i slutet av
1890-talet. Nu är vårt land självförsörjande i fråga om socker. Det
skulle bli billigare att importera det tropiska rörsockret, men
det vill man av olika skäl förhindra.
Sockerbetan ger oss ett märkligt exempel på en kulturväxt
som har sin nordliga odlingsgräns i vårt lands sydligaste
trakter. Sockerbetsodlingen är helt koncentrerad till de sydliga
slättbygderna. På den sydskånska slättbygden upptar den nära
14 °/o av åkerjorden, vilket är i det närmaste lika mycket som
höstvetet. Nordgränsen går på östgötaslätten och
västgöta-slätten, och där förekommer alltså världens nordligaste odling
av sockerbetor, om man bortser från ett litet område i Finland.
Optimisterna fick rätt, det går bra att odla denna växt i Sverige.
Det går till och med så bra, att avkastningen på varje hektar
är större än i alla andra länder med undantag av Holland.
Sockerproduktionen förutsätter tre slags anläggningar:
betfält, råsockerbruk och raffinaderier. Betodlingen bedrives av
jordbrukarna, som säljer betorna till sockerbolaget. Odlingen
är i stor utsträckning ett säsongarbete. När betorna ska tas
upp, strömmar tusentals arbetare till de skånska betfälten.
Råsockerbruken måste ligga nära betfälten, annars blir frakterna
för dyra. Av de nitton råsockerbruken ligger fjorton i Skåne.
De övriga är i Karlshamn, Linköping, Lidköping, Mörbylånga
och Roma. Raffinaderierna ligger i Arlöv, Landskrona,
Stockholm och Göteborg. Biprodukterna vid sockerindustrin är
bet-massa, sockersnitsel, melass och slamkalk. Betmassan och
snit-seln samt en del av melassen användes till kreatursfoder, resten
av melassen till prässjäst. Slamkalken är ett bra
gödningsmedel för jordbruket.
För ett sjuttital år sen konsumerade svenskarna omkring
6 kg socker per år och invånare. Närmast före det andra
världskrigets utbrott hade förbrukningen stigit till 45 kg. Det var
några få länder som hade samma stora konsumtion, bl. a.
Danmark, Storbritannien och Förenta staterna, men de flesta låg
betydligt lägre. Norge hade 30, Tyskland och Frankrike 24,
Italien 8. Att sockerkonsumtionen har ökat så snabbt i Sverige
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
