Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Jorden och vad den ger - Trädgårdarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorden och vad den ger
våra margarin- och tvättmedelsfabriker? Det beror på att vårt
klimat är för kyligt. Den näring som växterna lagrar i sina
frön och som är avsedd att tjäna de nya växterna till föda
under groningstiden består av de tre ämnena kolhydrat, äggvita
och fett, men proportionen mellan dem växlar. Som vi vet från
födoämnesläran är fettet rikare på näring än kolhydraterna
och äggvitan. Vid förbränning ger ett gram fett 9 kalorier, ett
gram äggvita eller kolhydrat 4 kalorier. Detta innebär också
att det går åt mer än dubbelt så mycket energi att bygga upp
ett gram fett. Växternas energikälla är solskenet, och endast
i sådana trakter där solen slösar med ljus och värme kan de
kosta på sig den lyxen att utrusta sina barn med en matsäck,
där fettämnena intar största platsen. I Sverige med dess svala
somrar har växterna inte råd att lagra fett i sina frön utan det
får mest bli kolhydrat, vanligen i form av stärkelse. Det är
av denna anledning som svenska båtar reser till tropikerna
för att hämta växtfett, uppbyggt med hjälp av den brännande
solen.
Men under världskrigets avspärrning har många svenskar
frågat sig: skulle vi ändå inte kunna försöka att odla några
växter med feta frön? Försöket är i full gång. I de södra delarna
av vårt land odlas flera olika slag av oljeväxter, såsom raps,
vallmo och soja. Kanske fyller man på detta sätt några procent
av den svenska fettämnesindustrins råvarubehov, och det är
vackert så. Hur det går i fortsättningen med denna odling, vet
man naturligtvis inte. Kanske gör det svenska jordbruket en ny
erövring av samma slag som när sockerbetan började odlas,
kanske blir det billigare att använda de tropiska oljeväxternas
frön. Experimentet är i varje fall intressant, och det är ett av
de talrika exemplen på att vårt lands jordbruk inte står stilla
utan erbjuder många nya utvecklingsmöjligheter.
Trädgårdarna
Kring en svensk lantgård tänker man sig gärna en trädgård
med köksväxter, bärbuskar och fruktträd. Sveriges nordliga
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
