Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Järnet - Ett svenskt järnbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järnet
kanske också några järnvägsspår. Gångna tiders arbete har
satt vissa spår efter sig i landskapsbilden. Kullar av
sönderkrossat gråberg omger gruvorna. Ofta har de redan hunnit få
en dräkt av buskar och träd och smälter in i terrängen som
ett naturligt inslag. Här och där i skogen ligger övergivna,
vattenfyllda gruvhål och blickar emot oss som om de vore
jordens egna ögon.
När malmen har blivit lösbruten och uppfordrad blir den i
regel först grovt sönderkrossad i tuggare, sen får den gå en
stund på ett transportband, varvid man plockar bort
gråbergs-bitarna från den användbara malmen. Denna blir sedan
sönderkrossad till pulver i olika krossmaskiner, och slutligen anrikas
malmen, så att man får ett svart pulver som bara består av
malm. Detta pulver kallas slig, och det är denna produkt som
från gruvan skickas till järnverket.
Ett svenskt järnbruk
Under den klassiska brukstiden, från 1600-talets början till
1800-talets slut, bestod ett svenskt järnbruk av en
stångjärns-smedja och några bostadshus, kanske också en liten
manufaktursmedja, en kvarn och en såg. Tackjärnet körde man
från bergslagens masugnar, och det mesta av stångjärnet
exporterades.
Ett svenskt järnbruk av i dag ser ut på ett helt annat sätt.
Förhållandena varierar mycket från ort till ort, men om vi
tänker oss en bruksanläggning av normal typ och
genomsnittlig storlek, så bör den bestå av en masugn, ett martinverk och
ett valsverk, kanske också av ett gjuteri, ett tråddrageri, en
smedja och ett pressverk.
Vi börjar med att se på masugnen. Om det är mörkt, så ser
vi hur lågorna slår ut från det höga tornet. Längst uppe på
’’kransen” håller man dag och natt på att mata ugnen med
varvtals malm och varvtals träkol. Malmen, som levererades
från gruvan såsom pulverliknande slig, har undergått en
för
31 Furuskog
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
