Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Järnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järnet
beredande upphettning i sintringsverket och består nu av små
hårda stycken, som brinner bättre än sligen. I den höga ugnen
ska malmen förvandlas till järn. Järnmalm är en kemisk förening
av järn och syre. Nu ska syret drivas bort, och det är den
uppgiften som är anförtrodd åt kolet. Järnmalmen smälter,
temperaturen hålles mycket hög genom att varm luft blåses in i
ugnen, malmens syre gör sällskap med kolet och bildar
koloxid, järnet blir fritt. Vid masugnens nedre ände tappar man
ur det flytande järnet och låter det stelna i fyrkantiga tackor,
därav namnet tackjärn.
Träkolet har i en vanlig svensk masugn två uppgifter. Det
ska dels förena sig med syret, dels alstra värme. I en elektrisk
masugn använder man i stället elektriciteten som
värmealst-rare och sparar därigenom omkring hälften av kolet. Man kunde
hoppas att på det sättet utnyttja både de "vita kolen” och de
svarta i tackjärnsproduktionens tjänst. Den elektriska
masugns-driften fordrar emellertid ett mycket lågt kraftpris för att bli
lönande och har inte vunnit stor utbredning. I utlandet använder
man vanligen koks i masugnarna i stället för träkol. Dessa
koksmasugnar är mycket större än de svenska träkolsmasugnarna,
och deras järn blir billigare men av lägre kvalitet. Det finns
några stora koksmasugnar även i Sverige. Av de 51 masugnar
som år 1939 var i gång i Sverige, var 36 träkols-, 8 koks- och
7 elektriska masugnar. Träkolsmasugnarna hade en
dygnstill-verkning av omkring 30 ton, de elektriska av 40 och
kcksmas-ugnarna av 150 ton. Hela tackjärnsproduktionen var detta år
644 000 ton.
I masugnen blev järnet befriat från syret, men det ingick
en annan allians som inte var odelat förmånlig, nämligen med
en del av det kol som fanns i ugnen. Tackjärnet innehåller
3—4 °/o kol, och det är tillräckligt för att göra det hårt och
sprött. När det hettas upp, mjuknar det inte, utan vid en viss
värmegrad börjar det plötsligt att smälta. Det kan därför inte
valsas eller smidas men väl gjutas. Ungefär en sjättedel av det
svenska tackjärnet går från masugnarna till gjuterierna. Om
det finns ett gjuteri vid vårt järnbruk, får vi alltså se hur det
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
