Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Hemslöjd, hantverk, industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltför klumpiga. Sådant är man beredd på i Gnosjö. Då övergick
man till att göra mjukare portmonnäer och plånböcker.
I början av 1900-talet kom en försäljare från Gnosjö in i en
järnhandel i Örebro och fick se en råttfälla som de hade till salu.
Den var amerikansk, men varför skulle inte denna lilla enkla
pjäs av trä och järntråd lika gärna kunna göras i Gnosjö?
Mannen for hem och började tillverka råttfällor. Det blev snart
flera fabriker, och milliontals råttfällor började exporteras till
Kina, Japan, Indien, Afrika, Australien. För den australiska
tvåtumsmusen konstruerade man i Gnosjö en särskild fälla. När
denna industris grundläggare tyckte att konkurrensen blev för
svår övergick han till att göra pressgaller för träsliperier, och
det var hans huvudartikel intill krigsutbrottet 1939, då han fick
andra beställningar. Så har det varit i Gnosjö, man har aldrig
varit rädd för att slå in på nya vägar. "Att övervara lastningen
av ett godståg vid Gnosjö station är en hel upplevelse”, skrev
en tidningskorrespondent i slutet av 1938. "Där är en låda
klädnypor till Port Said. Att tänka sig, där går en kolorerad
husmoder i Port Said och hänger upp sin tvätt i småländska
klädnypor. Där står det Sidney på en låda råttfällor. Nu är det
bäst att de australiska tvåtumsmössen ta sig i akt. Och på en
låda klädhängare läser man Hongkong — kinesiska kimonos
skola hänga på småländska trägalgar!"
Industribygden i Gnosjö omfattade år 1941 ett åttiotal
firmor, av vilka dock ett tiotal var belägna i grannsocknarna
Kulltorp och Åsenhöga. Av vattenkraften är man numera
oberoende, sedan bygden har elektrifierats. Låt oss kasta en blick
på produktionen.
Metalltrådduk tillverkas fortfarande av några firmor. I en
fabrik använder man duken till pressgaller för slipmassa,
kaffesilar och gengassilar och har dessutom papiljotter på
programmet, sedan hårnålarna har blivit omoderna. En annan firma
förfärdigar klädhängare, stekspadar, leksakspistoler och
klädlinor, en gör skostift, klackspik, trådkrampor, saxsprintar och
klammer, en har specialiserat sig på möbelbeslag, skåplås och
fönstervred, en annan på bilbussningar och stift till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
