Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handel
som behöver det och vill betala det högre priset. Denna
arbetsfördelning framstår ännu klarare i fråga om smidbart järn och
stål och arbeten därav. Vi importerar 800 tusen ton och betalar
180 mill. kr för det, medan vi exporterar 253 tusen ton och får
220 mill. kr i betalning. Priset per ton för de importerade
varorna är alltså 222 kr, för de exporterade 870 kr. Vår import
består till väsentlig del av billigt handelsjärn, t. ex. balkar,
vinkeljärn, bandjärn, plåt, tråd, under det att exporten utgöres
av dyrbarare stålsorter och mera förädlade varor.
Om vi däremot granskar varugruppen maskiner, apparater
och elektriskt material, så blir förhållandet ett annat. Även
här är både importen och exporten betydande, 225 och 182 mill.
kr, men prisnivån är ungefär densamma för bägge grupperna.
Här råder tydligen en arbetsfördelning efter andra metoder.
Ett par exempel ska klargöra saken. Vi exporterade
mjölk-skumningsmaskiner för 14 mill. kr men importerade nästan inga
alls; vi importerade traktorer för 13 mill. kr men exporterade
nästan inga alls. Här är det fråga om en specialisering på olika
uppgifter inom olika länder. Sverige har en stor specialindustri
för separatorer, medan de stora traktorfabrikerna ligger i
Amerika och England. Vi importerade tryckpressar och
sätt-maskiner från Tyskland och Amerika men exporterade
pappersmaskiner till tjugu olika länder. Denna specialisering har
varit till gagn för alla parter. Svenska böcker och tidningar
blir bättre och billigare tryckta därför att våra tryckerier får
sitt maskineri från utlandet, och i andra länder kan man
tillverka bättre papper därför att man får köpa maskinerna från
Sverige. På detta vis sker ett ständigt utbyte mellan länderna
av de resultat som uppfinningar, erfarenheter och
arbetstradi-tioner har skapat.
Många av de inkommande båtarna har automobiler med sig.
Vi importerade år 1939 automobiler för 73 mill. kr och delar
för tillverkning av automobiler för 43 mill. kr. Det kan synas
vara stora summor. Men vad har vi inte fått för de pengarna?
En nydaning av hela vårt samfärdsliv, en uppryckning av hela
vår tillvaro. De flesta automobilerna har kommit från Detroit
38 Furuskog
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
