Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handel
och andra industristäder i U. S. A., och vi har inte bara
köpt ett antal fordon, vi har också fått gagn av de experiment
och det tekniska skapandet som har ägt rum inom den väldiga
amerikanska bilindustrin. De bildelar som infördes för 43 mill.
kr har gått till sammansättningsfabriker som de amerikanska
bilfirmorna har byggt i Sverige.
Sverige är rikt på järn men fattigt på andra metaller. I
båtarnas lastrum finner vi många produkter från främmande
länders bergsbruk. En stor grupp av dem är avsedd för vår egen
järnhantering, nämligen legeringsmetallerna, som är
nödvändiga beståndsdelar i de olika slagen av svenskt kvalitetsstål.
Det är krommalm från Turkiet, manganjärn från Norge och
andra länder, nickel från Norge och Kanada och många andra
ämnen. I en annan grupp finner vi aluminium från Norge, bly
från Mexiko, zink från Belgien och Norge, tenn från Malacka,
kvicksilver från Italien och Mexiko, och framför allt koppar,
som i stora mängder importeras från Chile och Förenta
staterna. Det är världens längsta bergskedja, de amerikanska
Kor-diljererna, som skickar en del av sin malmrikedom till det
gamla bergsmannalandet i norden.
Av de svenska industrier som arbetar med utländska råvaror
är textilindustrin den viktigaste. Vi ska se vad den kan ha att
hämta vid hamnen. Det är först och främst bomull. Vi hade år
1939 en import av 47 mill. kg bomull, det ojämförligt mesta
från U. S. A. men också från Egypten, Brasilien, Östafrika,
Kongo och Indien. Det var negerbefolkningen på
bomullsplan-tagerna i Amerikas sydstater som gjorde det möjligt för
textilfabrikerna i Västergötland och Norrköping att väva sina vackra
bomullstyger. Våra svenska ylleväverier fick det mesta av sin
råvara från det södra halvklotets torra gräsmarker, där
millioner får betar, särskilt Australien, Nya Zeeland, Sydafrika,
zYrgentina och Uruguay. Till den svenska textilindustrin
kommer också lin från bönderna i Litaven, Lettland och Estland,
hampa från Östafrika, Indien, de östindiska öarna och
Jugoslavien, jute från de våta stränderna i Gangesdeltat.
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
