Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Trafik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tr af i k
trafik. Sen kommer några årtionden, som kunde kallas
kanalromantikens epok. Man förbereder kanalanläggningar på skilda
håll i landet, man sätter i gång med Göta kanal, man drömmer
vackra drömmar om "de blåa banden” som ska lösa det svenska
trafikproblemet. När de stora industriländerna omkring 1830
börjar bygga järnvägar har man inte alls någon lust att följa
deras exempel. Vad ska vårt fattiga och vidsträckta land med
järnvägar att göra, när vi kan bygga kanaler i stället? Ännu
på 1850-talet skrev C. A. Agardh, att då Sverige är ett land
av sjöar, bör järnvägarna endast vara ett supplement till
vattenvägarna och alltså bara byggas på sådana platser där
det inte är möjligt att anlägga kanaler. Detta tänkesätt
behärskade mycket länge den svenska opinionen.
Ändå är Sveriges geografiska förutsättningar för kanaltrafik
inte särdeles goda, om vi jämför dem med många andra
länders. I Frankrike, Tyskland och Ryssland ligger förhållandena
mycket bättre till, ty där har man stora segelbara floder som
lätt kan förbindas med kanaler, så att man får långa
sammanhängande trafikleder. De svenska floderna är i allmänhet inte
segelbara, och de rinner inte i sådana riktningar att man vinner
särskilt mycket på att förena dem. Vår kanaltrafik får i stället
ansluta sig till sjöarna. En blick på kartan övertygar lätt om att
det endast är de stora mellansvenska sjöarna som kan ge
upphov till någon kanaltrafik av nationell räckvidd och att det
för övrigt bara kan bli tal om lokala trafiksystem.
Vårt lands viktigaste kanal är alltjämt Trollhätte kanal. Två
gånger har den blivit ombyggd och utvidgad. Vid Trollhättan
ser man en syn som antagligen är enastående i hela världen:
de tre kanallederna med deras slussar, färdigbyggda åren 1800,
1844 och 1916. Inte långt därifrån finns den ofullbordade sluss
som Polhem byggde på 1700-talet. Det hela är en storvulen
berättelse om utopier som var för tidigt födda men som senare
tog gestalt i ett människoverk som växte och vidgades långt
utöver de första drömmarnas mått. Det går så. Trollhättekanalens
betydelse i våra dagar är att den i fråga om samfärdsel
förvandlar Vänern, vår största insjö, till en havsvik. Kanalen är
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
