Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Trafik - Järnvägarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trafik
Under 1900-talet har kanalerna i vissa delar av världen
upplevt en renässans, därför att de möjliggör en billig
transport av tungt och skrymmande gods. Vi har i vårt land knappt
mer än två exempel på kanalbyggen av denna nya typ. Det
är den nya trollhättekanalen och Hammarbyleden vid
Stockholm. Dessa båda kanaler är de ojämförligt mest
trafikerade i riket. Vilken skillnad mellan dessa båda moderna
vattenvägar vid mynningen av Vänerns och Mälarens
folkrika trafikområden och de gamla idylliska kanalerna i inlandet!
De senaste kanalbyggena i Sverige är Sotenkanalen i
Bohuslän, som förkortar sjövägen omkring halvön Sotenäset, och
Falsterbokanalen, som måste byggas för att möjliggöra sjöfart
innanför den svenska tremilsgränsen och som sålunda blir ett
av våra minnen från det andra världskriget.
Ett av de största svenska kanalförslagen har ännu inte
blivit genomfört, och blir kanske aldrig. Det är planen på att med
"Svea kanal” förbinda Mälaren med Vättern och Vänern. Det
ekonomiska utbytet av en sådan kanal väntas inte motsvara
anläggningskostnaderna. Om Svea kanal sålunda blott är en
framtidsdröm, så finns det å andra sidan exempel på svenska
kanaler som har upphört med trafiken och blivit döda.
Filip-stads bergslags kanal var på 1860-talet en av de mest
trafikerade i riket. Nu användes den bara av turister, och de djupa
slussarna vid Asphyttan och Bjurbäcken står som stolta
monument över en tidsålder som har flytt.
Järnvägarna
Det blev inte kanalerna som skulle lösa transportproblemet
inom vårt vidsträckta land. Det blev järnvägarna. Svenskarna
stod länge tveksamma till detta nya samfärdsmedel, som redan
omkring 1830 började omdana trafiken inom de tättbebyggda
industriländerna. Vi kom trettio år för sent med vårt
järn-vägsbyggande, konstaterar Gustav Sundbärg bittert i sin stora
emigrationsutredning. Man kan dock tillägga, att när vi
änt
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
