Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Trafik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trafik
år 1899 och "Gråsuggan” i Enköping år 1905. Men det var
först efter världskriget som automobilismen blev en faktor att
räkna med. År 1925 uppgick sammanlagda antalet personbilar,
lastbilar och omnibussar till nära 80 000. Det tyder på att
det verkliga genombrottet hade skett i början av 1920-talet.
Sen har beståndet av motorfordon stigit för varje år ända till
krigsutbrottet år 1939, då det uppgick till närmare 250 000
fordon, därav 180 000 personbilar och 5 000 omnibussar.
Hur långt motoriseringen av samfärdslivet har fortskridit i
ett land kan enklast mätas genom att ange antalet invånare
per automobil. Främst i världen kommer naturligtvis Förenta
staterna med 4 personer för varje bil. Där kan hela
befolkningen åka bil på samma tid och ändå ha gott utrymme i
vagnarna. Europa är ju inte på långt när så motoriserat som
U. S. A. Om man håller sig till siffrorna för år 1938, så
kommer Frankrike främst med 18, sedan Storbritannien med 20
och Danmark med 25 invånare per automobil. Sverige kommer
på fjärde platsen med jämförelsetalet 29. Det är märkligt att det
högindustrialiserade Tyskland stannar vid talet 39. Avgörande
för motoriseringens omfattning i de olika länderna är givetvis
dels deras tekniska utveckling och dels befolkningens
levnadsstandard. I bägge fallen har Sverige goda förutsättningar, vilket
också kommer till uttryck i placeringen.
När bilarna kom till Sverige gjorde svenskarna en tragisk
upptäckt: våra vägar är ju inte gjorda för biltrafik. Den gamla
svenska landsvägen var inte bara smal, krokig och backig, den
var också spårig och gropig och blev mycket svårframkomlig
efter regn. Nu började ett vägbyggnadsarbete som hör till de
största bedrifterna i vårt lands historia och som mycket väl
kan ställas vid sidan av järnvägsbyggandet. De gamla vägarna
breddades och rätades, man byggde nya vägsträckor omkring
de svåraste backarna, vägbanan gjordes jämn och hård, på
många ställen byggdes nya, raka och breda huvudvägar.
Vägunderhållet ordnades efter nya principer. Vägskrapan och
motorplogen blev alla bilfarandes goda vänner. Pengar till denna
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
