Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Trafik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T i af i k
väldiga nydaning fick man genom automobilskattemedlen, som
i slutet av 1930-talet hade sprungit upp till 130 mill. kr. årligen.
Likväl är varje längre bilresa genom Sverige en
åskåd-ningslektion om att vi bor i ett vidsträckt land, där avstånden
är stora och vägarna långa och där vi inte har råd att hålla oss
med ett vägnät av högsta standard. För varje automobil
kommer i Sverige en yta av 2 km2, i Tyskland Vs och i
Storbritannien 0,i km2. I förhållande till bilbeståndet har vi alltså
ett tjugu gånger så stort land att dra vägar igenom som
engelsmännen har. Vi är således ursäktade om vi inte har någon
motsvarighet till Englands utomordentliga nät av
permanent-belagda bilvägar. Ännu är grusvägen typisk för de flesta svenska
bygder. De allmänna vägarnas längd är f. n. omkring 87 000
km, och därav är ungefär 2 000 km permanentbelagda med
asfalt, gatsten eller cementbetong, och en lika lång sträcka
har halvpermanent beläggning. Det betyder att knappt fem
procent av våra landsvägar har en modern bilvägs standard.
I alla fall måste man säga, att biltrafiken och de nya
landsvägarna har låtit ett nytt Sverige träda fram för våra ögon.
Vägen har alltid varit ett av de mest betydelsefulla inslagen i
kulturlandskapet. Den svenska vägen har sedan 1920-talets
början oupphörligt förbättrats och förändrats. "Vägarbete pågår"
var det typiska anslag, som man mötte här och där utefter
vägarna. Det vållade besvär för tillfället men gav löfte om
framtiden. Städerna fick nya fina infartsvägar. De mänga
järnvägsövergångarna ersattes med skenfria korsningar, över de många
nordsvenska älvarna hade man tidigare mest fått använda
färjor. Det kunde vara spännande att köra ner på en färja, som
roddes med åror eller drogs med en lina till andra stranden,
men det var en tidsödande och besvärlig transport, och
därför har de flesta färjorna nu ersatts med broar. Sverige, de
stora viddernas, skogarnas och älvarnas land har också blivit
de många broarnas land. De vackra, smäckra broarna är
tör-hända motorismens bästa gåva till den svenska
landskapsbilden.
Automobilen har fullföljt järnvägens uppgift att ge större
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
