Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bebyggelse
En mycket säregen företeelse inom den svenska bebyggelsen
är de kyrkstäder som har uppförts vid många av de
norrländska kyrkorna. För en sydsvensk erbjuder en sådan
kyrkstad en mycket överraskande syn: hela gator och kvarter av
små gråa hus invid kyrkan. Husen har uppförts för att tjäna
som tillfälliga bostäder vid kyrkbesöken. Med de långa
avstånden i Norrland var en resa till kyrkan fordomdags ett
tidsödande företag. Våra dagars snabba trafik har gjort
kyrkstäderna överflödiga, och de kommer nog att gå sin undergång
till mötes, om inte en framsynt hembygdsrörelse griper in för
att skydda dem. Så har nyligen skett i Lövånger. Kyrkstäderna
borde inte få försvinna. De hör till det mest egenartat svenska
som finns.
På slott och herresäten har vårt land ingen överväldigande
rikedom. Vi har inget motstycke till Rhendalen med dess gamla
riddarborgar eller Loiredalen med dess långa rad av
praktfulla slott. Alldeles lottlösa har vi dock inte blivit.
Glimminge-hus i Skåne är Skandinaviens enda medeltida riddarborg. Från
1500-talet har vi de ståtliga vasaborgarna, visserligen delvis
ruiner: Uppsala, Örebro, Gripsholm, Vadstena, Kalmar,
Borgholm, Kronoberg, Stegeborg, Läckö m. fl. Från 1600-talet har
vi åtskilliga slott, som inte längre behövde tjäna försvaret
utan byggdes som praktfulla och trivsamma bostäder:
Drottningholm, Skokloster, Tyresö, Eriksberg och många andra.
Skåne och Södermanland är som bekant slottens och
herresätenas landskap framför andra. Den järnbruksrörelse som tog
fart på 1600-talet gav upphov till ett stort antal herrgårdar,
stundom slottslika byggnader som vid de uppländska bruken
men vanligen av rätt anspråkslöst utseende. Det bör kanske
också nämnas att prästgårdarna ofta varit av något
monumentalare typ än den vanliga allmogebebyggelsen.
Den nyaste tiden, från 1880-talet och fram till våra dagar,
har tillfört det svenska kulturlandskapet ett stort antal nya
monumentalbyggnader. Vi har kommit fram till
folkundervisningens och folkrörelsernas tidevarv.
Till undervisningens tjänst har man byggt alla de skolhus
43 Furuskog
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
