Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bebyggelse
som nu bildar ett så påfallande inslag i bebyggelsen. I en
svensk landskommun är det ofta kyrkan, prästgården och
folkskolehuset som dominerar över den övriga bebyggelsen.
Till svenskarnas heder kan konstateras, att de nog lägger ner
större kostnader på sina skolhusbyggen än man gör i de flesta
andra länder.
Man brukar räkna 1880-talet som födelsetiden för de moderna
svenska folkrörelserna, särskilt frikyrkorörelsen,
nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Dessa har nått en så stor
utbredning att man haft skäl att karakterisera Sverige som
folkrörelsernas land. Ur kulturgeografisk synpunkt har dessa
rörelser gjort en anmärkningsvärd insats genom att bygga ett
stort antal samlingslokaler. De frikyrkliga
församlingarna har byggt missionshus och kapell. Nykterhetsföreningarna
har uppfört lokaler för sin verksamhet; enbart
Godtemplar-orden har mer än tusen ordenshus, fördelade på alla svenska
landskap. Arbetarrörelsens samlingslokaler har den hävdvunna
benämningen Folkets hus. Om alla dessa lokaler kan sägas,
att de särskilt på landsbygden bildar ett mycket framträdande
inslag i bebyggelsen. Man kan resa i en glest befolkad bygd
och få en stark känsla av att Sverige är de ensamma
gårdarnas och de stora avståndens land, men så upptäcker man en
byggnad som i storlek och stil skiljer sig från den vanliga
bebyggelsen. Det är kanske ett missionshus, kanske en
god-templarlokal, kanske ett folkets hus. Det är i varje fall en
samlingspunkt för många av bygdens medborgare, som träffas i
denna lokal, enas av gemensamma arbetsuppgifter och känner
samarbetets styrka. För det medborgerliga livet och den
nationella kulturen har de stora folkrörelserna spelat en oerhört
viktig roll. De utgör en omistlig del av vår svenska livsform,
och därför är det så mycket mera berättigat att med intresse
stanna inför de byggnadsverk som de har skapat.
Av yngre datum är den svenska idrottsrörelsen. I vårt lands
bebyggelse har denna rörelse gjort en märklig insats genom
att uppföra ett stort antal idrottsplatser.
Den sociala omvårdnad som utmärker ett nutida kultursam-
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
