Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ett intressant brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett intressant brev.
Davy åter var ganska slarvig och glömsk, men han ägde
den medfödda förmågan att »ta folk.» Han hade ett obegripligt
»tycke» med sig, den pojken, och både Anne och Marilla voro
mycket svaga för honom.
Medan Dora med en något självbelåten min spritade ärterna
och Davy gjorde båtar av skidorna, med master av tändstickor och
segel av papper, berättade Anne för Marilla de underbara nyheter,
som stodo att läsa i hennes brev.
— Nu ska Marilla få höra på någonting! Här har jag ett
brev från Priscilla, och hon säger, att fru Morgan är på ön
och att om det är vackert väder på torsdag, skola de åka fram till
Avonlea och vara här vid tolvtiden. Eftermiddagen ämna de till-
bringa med oss, och på kvällen fara de till Vitsands hotell, för att där
bo hos några av fru Morgans goda vänner. O, Marilla, är det inte
underbart! Jag kan knappast tro, att jag inte drömmer.
— Fru Morgan är väl inte så värst olika med andra män-
niskor, om hon också kan skriva böcker, sade Marilla torrt, fastän
hon själv blev en smula varm om öronen. Fru Morgan var en
ryktbar personlighet, och ett besök av henne var minsann ingen
vardaglig händelse. — Ska de alltså äta middag här?
— Ja visst! Söta, rara Marilla, får jag själv laga varenda
matbit till middagen? Jag vill känna, att jag kan göra någonting
för författarinnan till »Rosengården» — om det nu också inte är
någonting annat än laga hennes mat. Det kan jag väl få lov?
— Kära hjärtanes, jag är inte så förtjust att stå vid en het
spiseleld i juli månad, att jag inte kan avstå den fröjden åt dig.
Var så god!
— O, tusen tack! sade Anne, som om Marilla beviljat henne
ensärdeles stor ynnest. — Jag ska göra upp menyn redan i afton.
— Kära du, ta nu inte till någonting alltför storståtligt, bad
Marilla, som blev rädd för det ovanliga ordet meny. — Då miss-
lyckas det nog för dig.
— Nej, jag ämnar inte ta någonting storståtligt, om du med
sådant menar rätter eller arrangemanger, som vi inte bruka ha, när
vi annars ha främmande, försäkrade Anne. — Det skulle se till-
gjort ut . . . Och fastän jag nog vet, att jag inte har så pass
mycket förstånd och omdöme, som en sjutton års flicka och en
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
