Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. En lycklig dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En lycklig dag.
farmor befallt . . . Farmor är en präktig människa - men man
är tvungen att göra vad hon säger en . . . Hon var mycket nöjd
med mig i morse, därför att jag verkligen lyckades få ned hela
min tallrik med gröt ... Det kostade väldigt på, men det gick
ändå . . . Farmor tror, att hon ändå till sist ska göra en duktig
karl av mig . . . Men nu ville jag gärna göra fröken en mycket
viktig fråga. Och fröken svarar ju på den som sanningen ä’, va’?
— Jag ska försöka, svarade Anne.
— Tror fröken, att jag är konstig i knoppen? frågade Paul,
som om hela hans tillvaro berodde på hennes svar.
— Kära barn, hur kan du fråga! utbrast Anne häpen. —
Inte är du det.- Hur kommer du på sådana orimliga tankar?
— Det var Mary Joe — men hon visste inte, att jag hörde
henne. Fru Sloanes hjälpflicka, Veronica, kom och hälsade på
Mary Joe i går kväll, och jag hörde dem tala i köket, när jag
gick genom förstugan. Jag hörde Mary Joe säga: »Den där Paul,
det är den underligaste unge, som kan gå i ett par skor. Han
pratar så besynnerliga saker. Han måtte bestämt vara konstig i
knoppen» . . . Jag kunde inte somna förrän sent i natt, så låg jag
och tänkte på det och undrade, om Mary Joe hade rätt. Jag ville
inte precis fråga farmor, utan så föresatte jag mig, att jag skulle
fråga er. Jag är så glad att ni inte tror det är något på tok med
mitt förstånd.
— Åh, hur kan du tänka det! . . . Mary Joe är just en dum-
snut, och du behöver aldrig lägga på sinnet något som hon säger,
sade Anne harmset.
I hemlighet fattade hon den föresatsen att ge gamla fru
Irving en liten vink om att hon borde varna Mary Joe för att inte
prata bredvid munnen.
— Ack, vad jag känner mig mycket lättare till mods nu,
fröken, sade Paul. — Nu är jag lycklig och glad igen, och det
har jag er att tacka för. Det skulle inte vara för roligt att vara
konstig i knoppen, säg, fröken? . . . Orsaken till att Mary Joe tror
det måtte nog vara, att jag ibland säger henne, vad jag tänker om
saker och ting.
— Ja du, det kan vara rätt farligt ibland, sade Anne, som
hade egna erfarenheter i denna väg.
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
