Gustaf Vasa ett 400-års-minne / 503 (1896) Author: Otto Sjögren Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska kriget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föregående svenska konungar i många hundrade år haft dem».
Kort därpå (21 mars) afslöts stillestånd af befälhafvarne på
båda sidor om gränsen. För att i enskilda tvistepunkter
åvägabringa förlikning anordnades underhandlingsmöten vid gränsen.

Ivan Wasiljewitsch.

I början af juli afsändes kyrkoherden i Åbo Knut
Johansson till storfursten med fredsförslag från konung Gustaf,
hvilken vid denna tid återreste till Stockholm, sedan han åt
sin son Johan öfverlåtit Åbo och Kumogårds län samt Åland
som ärftligt hertigdöme, hvarjämte denne äfven sattes att
förestå styrelsen öfver hela Finland. För att gifva ökadt
eftertryck åt underhandlingarna och göra sig beredd på ett
ogynnsamt utfall däraf bedref konungen efter sin återkomst till riket
krigsrustningarna med
oförminskad fart. Till Stockholm
inkallades rytteri och fotfolk från
flere håll, i synnerhet från
Småland, samt öfverfördes under
sommaren och hösten efterhand
till Finland. På samma gång
inleddes äfven underhandlingar
med andra makter för att stärka
rikets ställning gent emot
Ryssland. För Danmark framhölls
det hotande i den ryske storfurstens eröfringspolitik, som
ginge ut på »att han sådan monarchia, makt och välde
kunde bekomma här i Europa, som turken med sitt tyranni
hade fått i Asien och Afrika, hvilket ville blifva alla kristna
herrar och regenter, städer och landskap kringom hela
Östersjön en oförvinnelig skada och fördärf, hvar de icke ville i tid
tänka på detta hans förehafvande allvarligen att förekomma».
Till England afgick en beskickning, som skulle söka förmå
drottning Maria att förbjuda sina undersåtar bedrifvandet af
den handel, som öfver Arkangelsk öppnats med Ryssland.
Dessa förkänningar, hvilka till intet resultat ledde, visade sig
emellertid snart öfverflödiga.

I september kom Knut Johansson tillbaka från sin
beskickning och mottogs af konungen i Eskilstuna. Han
medförde ett bref från storfursten, hvilken väl utlät sig »något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>