Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Fäderneslandet.
När Finland, »lik en blodig sköld från Sveriges hjärta
ryckt», gick nya öden och nya uppgifter till mötes, då
formulerades den nya tidens program med underbar
klarsynthet af Johan Jacob Tengström i uppsatsen »Om
några hinder för Finlands litteratur och kultur»
(kalendern Aura 1817—1818). Utgångspunkten är därvid att
finnarne, »ehuru genom språk och lynne en särskild
nation, likväl ej äro och aldrig kunna med bestånd för
framtiden utgöra en egen själfständig stat». Detta
vållar bristande nationell själf kännedom: »då folket, så
långt tillbaka dess häfder räcka, aldrig igenfinner sig
själf såsom helt och särskildt, kan det lättare lära känna
hvad det icke är, än hvad det verkligen är.»
Tengströms formulering är — i denna punkt liksom
i andra, till hvilka vi skola återkomma — synnerligen
träffande. Ända till hans tid hade i själfva verket ett
finskt politiskt nationalmedvetande ej existerat, och
äfven i de afseenden, där man kände sig representera
någonting särskildt, där förband sig med denna känsla
ett intryck af att detta egna ej intog den plats det borde
ha. Man visste bättre hvad man icke var, än hvad man
var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
