härstamningen. 91 artistiska anlagen stamma från Maria Zebulons folk, hvilket ju gifvit många ojäfaktiga bevis på fantasins styrka. Detta antagande tyckes vinna bekräftelse af att, medan de första Toppelierne egnade sig uteslutande åt praktiska värf, ett slags konstnärsbegåfning röjde sig redan hos Maria Zebulons son, Christopher, skaldens farfars far, född 1703. Visserligen blef äfven han i borgerliga lifvet något så prosaiskt som tullskrifvare. Men därjämte hade han fallenhet för musik, och denna fallenhet kom ock att spela en viss roll i hans ungdoms historia. Med undran och rörelse hörde sedermera barn och efterkommande berättelsen om denne Christophers öden, sammanväfda som de voro med hela det finska fosterlandets. Så täljer släkttraditionen. Det var under tolfte Carls hjälte- och skräckperiod. »Ryssen kom i landet» och Uleåborg plundrades. Där öfvades grymma våldsdåd. En Michel Michelssons syster misshandlades och dödades. Han själf ämnade fly med sin familj och hade sin redbaraste egendom samlad på ett lass, färdigt att bortföras. Då öfver-raskades han af kosacker, som fråntogo honom alltsammans. Själf räddade han sig i båt öfver älfven och sedermera till Råne bruk i Västerbotten, därifrån han ej återkom, ty döden träffade honom förrän freden slöts. Maria Zebulon åter flydde med sina barn till ett aflägset skogstorp i Muhos' ödemarker. Här skaffade äldsta dottern Margaretha familjen dess uppehälle genom att fiska i en insjö samt utsätta snaror och giller för villebråd. Då hunno fienderna äfven hit. En skara kosacker visade sig en dag på skogsvägen, grepo gossen