si,äktarfvet. mina döttrar, äro redan i grafven — och jag ligger själf på sjuksängen, svagare än jag någonsin förr varit, så att jag förr eller senare troligen lärer följa mina älskade flickor åt. Min äldsta dotter Jeana Maja, som hade närmaste tycke af dig och var en snäll, god flicka, läste redan flinkt, fast hon ej var äldre än 5 år och 3 månader, sjuknade först i den här allmänt gångbara och förskräckeligen förödande rödsoten. Oaktadt ali använd möda och sorgfällighet efter vårt bästa förstånd dog hon den 12 aug. kl. 11 om afton, sedan durchloppet, som dock var obe-tydligen blodblandadt, påstått i sju dygn. Emellertid insjuknade också de bägge andra flickorna. Den yngsta, Anna Fredrica, afled den 17 aug. kl. 9 om afton i en ålder af i år i månad och 27 dagar, samt Gustava Elisabeth den 21 aug. vid middagstiden 3 år, 6 månader och 19 dagar gammal. Lilla Frans Michel har den Högste än skonat, ehuru han ock redan hade början till sjukdomen; men den gick Gudi lof om med vomitif en par dagar efter hvarandra och essentia dulcis till nätterna. Det gick så fort med flickorna, att man knappt hann besinna att det var af farsoten eller hvad ordning man skulle iakttaga. Nog fingo de ock att kräkas, men utari tvifvel för otillräckligt. Då sjukdomen hann taga öfverhand, var ali hjälp för sen. Nu är det förbi med dem, och jag kan ej annat än med en djup vördnad för den Allsmäktiges Försyn säga: Herren gaf och Herren tog. Välsignadt vare Herrans namn! Under den första sjukdom [en] inträffade äfven det missödet, att jag den 10 augusti tidigt om morgonen fick ett häftigt anfall af min vanliga blodhostning. Det medtog så mina krafter, att jag sedermera icke kunnat