hårda tider. 184 uttryck för den starka samhörighetskänsla, som vi redan flere gånger funnit utmärka hela släkten. »Med innerlig erkänsla, med varm tacksägelse, tänker jag på min älskade Hustrus mig bevista ömma kärlek och otrötteliga möda, på min gamla Faders huldhet och många välgärningar, mina syskons och samteliga släktingars broderliga trohet, mina vänners och goda grannars trogna tjenster, samteliga Sockneboers af alla stånd stora godhet och välvilja. Jag ber dem alla vara därom öfvertygade, att min förmåga varit mindre än min vilja att vara dem till tjenst och nytta. Den Högste belöne dem alla för allt godt jag i deras umgänge njutit!!! Jag önskar än att min Far och mina Syskon vid tillfälle måtte få häraf del och sluteligen att lugn, broderlig kärlek och välvilja måtte så hädanefter som härtills förena samteliga våra släktingar likasom till en enda kär familie, ämnad att bereda hvars annars lycka för detta lifvet och för det tillkommande!!! På min sjuksäng Joh. Gabr. Toppelius.» Ett ytterligare bevis på den lugna omtanke, med hvilken han på förhand ordnade allt för sin bortgång, finnes ännu i behåll: en notifikation om hans död, skrifven af honom själf med rum lämnadt öppet för dödsdag. Årtalet 1808 är utsatt, och likaså har han själf skrifvit »Uti en ålder af 41 år månad dagar» samt för att underlätta uträknandet af månaderna och dagarna tillagt: »jag är född den 24 apr. 1767.» Djupt grep dödsfallet den gamle fadern. Redan den 14 september skrifver han till Zachris: Joh: G: torde vara i Herrans hvilo. Afskedsbref skref han till oss med allra ömmaste ordalag. Mitt