11 Skolan. För en far, hvilken med sådan omsorg vakade öfver att barnen icke skulle i sin tidiga ålder utsättas för skadliga inflytelser, framstod det som själfklart, att sonen ej alltför snart skulle sändas i skola. Ty då Zachris naturligtvis skulle bli student, lönade det sig ej att sätta honom i »pedagogin», och något högre läroverk fanns ej på orten; skolgång betydde sålunda detsamma som att skickas bort från hemmet och gå miste om den vaksamma föräldra-vården. # Utan kamratlif äfven vid läsningen blef gossen dock ej. Vetandets första grunder, närmast läskunnighet, inhämtade han hos »moster Sahlbom». Om henne säger skalden själf, att hon »icke var af de öfverdrifvet stränga, men hade fruktansvärda fingrar, enkom skapade att gripa en yfvig lugg». Detta uttalande visar direkt hän på mor Susanna i Valters äfventyr, och så kunna vi sluta, att skalden vid teckningen af Valters skolgång behandlat sina barndomsminnen på samma sätt som i flere redan anförda fall. Är denna slutsats riktig, så kunna vi antaga att han, likasom Valter, begynte sin läsning vid sex år, och att kamraterna voro helt få — Valter har blott fyra: två gossar och två flickor.