3 oS läxor och. romaner. Om undervisningen i tyska och franska nämnes ingenting i årsredogörelsen^ men säkert är att dessa språk lästes (sannolikt onsdags och lördags eftermiddag); Snell-. man uppger att i tyskan på hans tid genomgingos Stridsbergs och Heinrichs' läseböcker samt i franskan Gedikes och nästan hela Télémaque. Till dessa fem språk kom nu ytterligare ryskan som det sjette. Att vederbörande gärna ville så mycket som möjligt främja detta språks studium är ögonskenligt; från och med 1825 hölls särskildt årsförhör däri, och inspektor underlät icke att afsluta dessa förhör »med admonition till skolungdomen att med ali flit och kraft vinnlägga sig om ryska språkets grundligare kännedom, såsom högst nödvändig att bereda deras lättare framkomst.» ' Men samma år detta yttras, 1831, hade i protokollet, som fördes af apologisten Ingman, antecknats: »Under hela examen, det jag icke anser mödan värdt att närmare specificera, kände såväl Inspector som någre i ryskan kunnige auditorer en inre grämelse öfver det för oss finnar så nyttiga ryska språkets studiums ringa framgång vid vår skola.» Detta föreföll dock säkert inspektor alltför starkt, hvarför det rättades till: , »Under denna examen kunde det ej undfalla dem som voro kännare af ryska språket, att discentes nog litet inhämtat af dess grunder.» ^ Denna ringa framgång är ej att undra på. Ty magister Ståhle, skolans till åren äldste lärare (född 1781), »petade», som man af hans redogörelser tydligen ser, så mycket med den krångliga grammatiken, att textläsningen, som ju dock kunnat väcka litet mer intresse,