skodan. skilja sig kurser och läroböcker för nu i fråga varande tid ytterst litet från dem som förekommo redan vid århundradets början, då Gustaf Toppelius gick i skola här. Vid undervisningen i grekiskan hade sålunda alis inga nya vindar blåst in i skolan: där lästes Gezelii Gram-matica från 1647 och> som nämnts, Nya testamentet med öfversättning till latin, »hvarvid icke blott explication, utan äfven textens exeges, efter ungdomens förmåga blef vårdad». Under den tid Topelius besökte skolan genomgicks Nya testamentet ända till Episteln till de Ebreer. »Profan» grekiska förekom ej i hela skolan. — I hebreiskan lästes Arosenii Grammatica Ebraea (från 1771) och explicerades fyra kapitel af Genesis. I latin undervisades, utom i grammatik (Strelings från 1754) och skriföfningar, i Cicero, Justinus och Virgilius. Af Cicero lästes afhandlingarna om människans plikter, om ålderdomen och om vänskapen saint småskrifterna Paradoxa och Scipios drötn. Vidare de fyra talen mot Catilina samt talen för Archias, Milo, Marcellus, Ligarius, Dejotarus och Sextus Roscius. De kurser som lästes fortsattes från ett läseår till ett annat utan hänsyn till de nya elever som tillkommo. Först när hela kursen var genomgången, började man den på nytt. Topelius kunde alltså få börja midt i en afhandling eller ett tal af Cicero och läsa början därtill först ett par år senare. Likaså började han Justinus' världshistoria i 21 boken, hann först följande år till slut, började så från början och läste sista året till 17 boken. I Virgilius började han i slutet af åttonde boken af Eneiden, kom ej till slut förrän hösten 1831 och läste sedan från början till andra bokens vers 452.