3 oS läxor och. romaner. tidén och den tionde om »nyare stats-historien». Huru denna är anordnad framgår af paragrafens början, som lyder sålunda: »X05. Sedan vi, i det föregående, betraktat för detta varande Riken och Stater, och således genomgått hvad man kallar den äldre Historien, hvad följer i ordning? Den Nyare Stats-Historien, hvilken handlar 0111 nu-eller till Nyaste tider varande Riken och Stater. 106. Hvilka af dem äro de märkvärdigaste? Utan tvifvel de Europeiska, som röra oss närmast, samt hafva mesta gemenskap med det stora Romerska väldet, på hvars undergång de fleste af dem uppkommit. Vi kunna derföre inskränka oss inom dessa. De äro af flere slag, men i synnerhet Kejsaredömen, Konungariken, Stor-Hertigdömen och Republiker; hvartill kommer den i sitt slag ensamma så kallade Kyrkostaten uti Italien. ioy. Hvilka äro de ifrågavarande Kejsaredömen? De äro trenne: det Österrikiska, eller förut så kallade Romerska, det Turkiska och det Ryska. 108. Hvad är att märka om det nya Romerska Kejsaredömet? Det stiftades af Carl den Store, Konung i Frankrike, som äfven herskade öfver gamla Germanien eller Tyskland, Belgien, Schweitz, Holland, vidare öfver en del af Spanien, m. m. och sedan han äfven underlagt sig Italien, lät år 800, af Patriarken i Rom, hvilken antagit titel af Påfve (Papa), utropa sig för Kejsare. Emedan han då innehade de förnämsta till Vestra Romerska Riket hörande länder, anses han hafva åter upprättat detta Rike, hvars namn af sådan anledning blef bibehållet. (Han dog år 814.)»