vid barndomens gräns. 337 oskäliga djur. Huru bör den då icke hysas och yttras af den förnuftiga människan?» Nästa bref är af den 15 maj. Då har en af släkten gått bort: mormodern hade dött den 15 april. Fadern skrifver: »Min beskedlige gosse! Jag kallar dig så, emedan din farbror gifvit ett godt vitsord om ditt uppförande. Du kan aldrig bättre löna hans och Mosters omvårdnad och godhet, än då du söker noga uppfylla dina skyldigheter. Emellertid fägnade det mig och din mamma oändligt att erfara de tacksamma känslor du i ditt sista bref yttrar — och j ag är öfvertygad att de härflyta ifrån hjärtats oskuld och renhet. Sedan din mormors död har här just intet af vikt tilldragit sig, om icke det att Apoth. Bastmans både lösa och fasta egendom blifvit utmätt och till auction utlyst — för skulder, hvilka han genom sitt oordentliga uppförande ådragit sig eller rättare varit ur stånd att afbörda. Framl. Kantzau, B:ns företrädare, köpte äfven Apotheket på credit, men lefde indragit och ordentligt och ej allenast betalte sin gäld, utan efterlämnade ock ett betydligt arf åt sina barn. — Hutleri och vårdslöshet ha ofta sämre följder än elakhet. Våren kommer här långsamt, dock börjas redan med kryddgårdsarbetet. Hvad mormor redan på förhand fägnade sig åt våra blifvande utfarter till skärgården — äfven du var med i beräkningen. Men döden omgjorde denna såsom alla beräkningar. Snart stundar den tid, då du torde börja att längta efter det land, ubi soles melius lucent, som poeten säger. Du skulle visst intet förlora på vistandet öfver sommarn i Uleå — dock patria arva carissima.» 22