3 oS läxor och. romaner. deras »lille» Zachris var han icke mer; han hade ju eman-ciperat sig, då han gjorde Anna Lena flat genom sin manhaftighet att våga stanna i Uleåborg. Föräldrarna åter förutsätta visserligen i sina bref, att Zachris å sin sida intresserar sig för alla gårdens personer och för allt som där tilldrager sig. Och själfva visa de icke något spår af öfverklasskänslor gentemot de tjenande. Tvärtom: när modern hälsar till medlemmarna af familjen i Uleåborg, nämner hon dessutom flere gånger jungfrurna Anna och Carolina. Och engång skickar hon till Zachris en kam, som denne är skyldig Anna. Men hemmets angelägenheter afhandlas dock med Zachris ofta nog såsom med gårdens blifvande husbonde. Han har varit både »gårdsfogde» och »notkung», och fadern skrifver redan i sitt första bref: »W. Wildmark, som efterträdde dig i gårdsfogdetjensten, söker att uppfylla sina skyldigheter, och dessutom kör han redan ved från skogen.» Senare få vi dock veta, att samme Wildmark rymt och velat återkomma, men »blifvit afvisad». Modern åter säger på hösten 1829: »Vi skall nu börja dra not. Dalsten har varit här och satt den i stånd; men nu är vi utan notkung, när du ej är hemma; få då se hur det går.» Följande år heter det åter: »Notdragningen börjades i aftse; då ficks 12; men just nyss kom Morfar därifrån och berättade att de fick 41 i ett varp — då skulle det varit roligt att vara med, vill jag tro. Gust. Åkerblom är nu notkung.» Det är ej osannolikt, att Zachris halft på lek innehaft de nämnda befattningarna. Men det finnes i moderns bref uttalanden som visa, att hon verkligen tog hänsyn