37 o iväxor och romaner. att en återglans af dessa känslor äfven kastades öfver hennes bror Alexander. Huru ofta var icke i romanerna hjälten i trofast vänskap förenad med den utkorades broder! Och nog var säkert äfven »Alle» nära fäst vid Zachris, om än, såsom tidigare antydts, han tyckes ha varit kusinen rätt betydligt underlägsen. Men måhända kunde han, just i sin enkla borgerlighet, likaledes framstå såsom en representant för »naturen». Så hade Zachris under den sista tiden af sin skolgång redan två betydelsefulla känslor som fyllde hans inre Hf. Men huru starka eller djupa dessa känslor voro, därom kunna vi blott göra oss förmodanden. Visserligen fortfor han, i enlighet med faderns önskan, att göra anteckningar om sitt lif, och af allt att döma formade sig dessa nu frå-n och med år 1829 till en ordentlig dagbok, i hvilken äfven det inre lifvet i någon mån af-speglade sig. Men denna dagbok från Uleåborgstiden finnes tyvärr icke mera i behåll. Af senare antydningar kan man emellertid sluta sig till att anteckningarna redan nu stundom voro skrifna i chiffer, ett tydligt bevis på att han hade något som han ej ville att hvem som helst skulle veta af. Och hvad detta något var, därom lämnar oss redan själfva chiffret en rätt anmärkningsvärd upplysning, ty utan tvifvel var detta i hufvudsak det samma som han äfven senare använde. Sättet hvarpå detta chiffer bildades torde ha varit ganska vanligt — det praktiserades af ungdom ännu ett par tre årtionden senare. Nyckeln utgöres af ett dubbelkors ‡‡ af hvilket tagas olika delar _| |_|'__o. s. v. Sålunda fås nio tecken, och om till hvart och ett af dessa sedan fogas ytterligare ett bland tre andra, fås tjugusju