faderlös. 393 komma till akademin direkte från trivialskolorna (eller i Åbo »katedralskolan»). Nu hade emellertid gymnasiernas lektorer, utom sin lärarebefattning, äfven en annan funktion: de utgjorde stiftets domkapitel. Denna funktion hade för Åbo stift utöfvats af universitetets teologiska fakultet, så länge högskolan fanns i stiftsstaden. Men när i följd af Åbo brand 1827 universitetet flyttades till Helsingfors, ansågs nödigt att äfven i Åbo inrätta ett gymnasium, hvars lektorer skulle bättre än katedralskolans lärare vara förmögna att såsom consistoriales examinera i de förhör stiftets präster hade att undergå. Därmed trädde skollagens stadganden i gällande kraft äfven för Åbo stift, och Uleåborgs trivialskola dimitterade våren 1830 sista gången elever till universitetet; därefter skulle skolans alumner ha att ytterligare genomgå Åbo gymnasium, innan de blefve studenter. Naturligtvis sökte då så många som möjligt att bli färdiga med sin skolgång innan de nya bestämningarna blefvo gällande. Och det ser ut som om man äfven från skolans sida velat underlätta »valedicerandet». Ty redan år 1829 befanns det, att flere bland de dimitterade, då de kommo till studentexamen, voro ytterst svaga i sina stycken, särskildt i historia, geografi och geometri samt latinska och ryska språken, hvarför ock universitetets konsistorium anmälde härom för domkapitlet. Och en liknande anmälan gjordes ännu år 1830 beträffande valedicenternes kunskaper i ryska. leke underligt då om äfven flere bland dem, hvilka ej mer hade utsikt att bli studenter direkt från skolan, lämnade denna för att antingen alldeles öfverge studierna eller söka sig fram på andra vägar.