460- [hos runeberg. historia. Under vårterminen tog man däremot blott en sak i sänder. Sålunda följde efter hvarandra historia (14—17 januari), logik (18—24 jan-)> geografi (26 jan.— 7 febr.) och kyrkohistoria (9—14 febr.) samt »moraln» (16—18 febr.) Därefter räknades regula de tri i nära en månad (20 febr.—16 mars). Emellan lektionstiderna är Elfving ofta hos Topelius och de räkna tillsammans. Men detta arbete var nog ej så alldeles nöjsamt; därför roa de sig emellanåt med att kasta snöbollar på förbigående, eller ock heter det: »e. m. kom Elfving hit och vi spelte Mylly Matti mera än räknade». Men så hände det ock att det vid räkningen för magistern »gick litet uppåt väggarne» eller att det »gick till grufveliga tal.» Efter aritmetiken kom Euklides (19 mars—2 april). Den togs i stora portioner, stundom en hel bok i gången, hvilket visar att det var mera fråga om ett slutförhör än om läxläsning. Men då den 23 mars fjärde boken »lästes upp», antecknas: »och Elfving lämnade efter», d. v. s. kunde ej mer följa med. Sannolikt är då ock att, då Topelius askonsdagen den 3 april »gick in till magistern och samtalade en stund med honom», detta samtal gällde just upphörandet af bolagskapet med Elfving. Ty sedermera talas i alla notiser rörande läsningen, både för magistern och på egen hand, blott om »jag», medan det förut i regeln hetat »vi», t Efter samtalet var lektion i Ciceros orationer och likaså följande dag. Men sedan började ett påsklof, hvilket föreföll Topelius alltför rundligt; lördagen den 13 »begärde jag läsa för magistern, men fick ej». Men måndagen den 15 »fick jag lof att läsa för magistern och läste upp 15 capittel» (orationer). Ett sådant pensum, hvilket sedermera efterföljes af andra på elfva, tio, nio, sju