IO STUDENT. sysselsatte sig, detta oaktadt han i den slutliga examen i »skaldekonsten och vältaligheten» fick och var nöjd med endast approbatur cum laude. Äfven inom afdelningarna höllos latinska disputations-öfningar, och redan första terminen utsågs Topelius till respondent vid en sådan. Han undanbad sig emellertid uppdraget »för denna gång». Men i februari 1834 förnyades valet, och han fick afbryta sin just ånyo påbörjade läsning till teologieexamen för att i stället lägga sig in i ■— astronomi. Och så gick akten af stapeln den 15 februari; »grälet räckte nära 2 timmar, hvarunder jag 3 eller 4 gånger fick tala; i början förlägen, men sedan med friskt mod», fastän han kände sig som »en i latinska språket föga öfvad nybegynnare». Så var han helt nöjd med »denna sin första lilla academiska mandat». För fortgåendet på denna bana öfvar han sig sedan termin efter termin. Han skrifver latinska ämnen, först för Runeberg, sedan för adjunkten Gyldén, och sist för själfva professorn, Linsén. Han deltager upprepade gånger i disputationsöfningar i Gyldéns »seminarium», åhör Iyinséns privata föreläsningar om principerna för den latinska stilistiken — hvilka säkert utöfvat inflytande äfven på hans egen behandling af svenskan — och uppträder som respondent än här, än där. I början är han försagd och blyg, men efter hand får han genom dessa öfningar »ett sådant courage, att man så småningom, ifrån att darra för den facilaste motståndare, blir sådan kaxe, att man kunde ge sig och disputera latin med själfva Hin eller med själfva professorn i vältaligheten». På samma sätt går det vid de privata kollegier i latin och grekiska, i hvilka han deltar för Linsén och Sjöström, och där det gäller att explicera någon för-