Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BlyEKNANDK SOI,.
139
ej. Mathilda däremot hade trott att jag skulle skjuta
en, och det var väl också därföre som jag fick skjuta’n.»
Men äfven Mathilda anslår ibland samma ton. Hon
frågar t. ex.:
— Hvad gjorde du oppe i kammarn, då vi kommo
till er i dag?
— Jag läste.
— Å, läser du också?
Men »detta sade hon med sin obeskrifligt intagande
ton», och Zachris kan ej bli ledsen. Likaså finner han
det »just icke underligt», att då han red på gårdens lilla
sto och mötte Mathilda, denna »drog på mund åt den
ståtlige ryttaren på sin skröpliga Rosinante». Mera
äre-rörigt var det, att då moster Lithén bad honom formera
en (gås)penna, flickorna frågade: »Kan du det? Det
förtröt mig litet, pennan blef bra. Det är för liten tanke
om en sådan skrifkluddares förmåga.» Men då han
tillägger: »Sed sic in pluribus» [= men så är det i flere fall],
så uttrycker detta, att samma stämning ofta nog hos
honom väckts.
Mest visar sig dock denna uppfattning om hans barns
lighet däri, att man på allehanda sätt spektaklar med
honom, såsom nyss berättats. Och Zachris låter flickorna
hållas, ty med allt detta följer att han räknas till »vi
flickor», och: »den Z., sade flickorna, vi anse honom just
som en flicka. Aldrig äro vi alis rädda om hvad vi säga,
när du hör på.» Detta två dagar förrän han fyller aderton
år. Och ännu 1837 betrakta flickorna honom som
»hedersledamot af sin corps».
Den ställning man sålunda ger honom tar han på ett
mycket nobelt sätt. »Deras förtroende smickrar mig.
Åtminstone är jag ingen spefågel, och jag bjuder till att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
