204 skaldkkärlkk. närvaron af Franzén återupplifvade känslan af att, som Topelius säger på själfva jubelfestdagen, »det var ett folk från den högsta norden, som endräktigt firade bildningens 200-åriga segrar inom sitt vida aflägsna land, ett folk, hvars största märkvärdighet just var den att vara civilisationens förpost och väktare längst upp mot norr, mot is och vildar.» Och »den som såg och tänkte detta, kunde omöjligt blifva känslolös för den skönhet och det intresse, som denna fest ägde icke blott för Finland ensamt, utan för hela den civiliserade världen, vid hvars yttersta gränser den firades. Skönare än blodiga triumfer är den fredliga bildningens segrar; deras skönhet är att de blifvit vunna för hela mänsklighetens sak.»