4-00 brytningar. Nykarleby mot ett förklenande yttrande, som Holsti i en. vid festen uppläst minnesteckning öfver Östring påstått att denne fällt i anledning af sin vistelse där. I enlighet med Topelius' råd uteslöts detta yttrande då minnesteckningen trycktes. Så börjar han redan den ii november läsa Hegels Encyklopedi, i mening »att genom philosophien curera mig för en svår sjukdom: ytlighet i studier — och komma mig till en skarpare uppfattning af saker och ting». Huru han tyckte sig ha lyckats i detta sträfvande, därom få vi icke veta något bestämdare. Ty den utförliga dagboken slutar med år 1840, och för de närmast följande åren ha vi blott korta daganteckningar i almanackor. Också detta bevisar indirekt huru dagboken framkallats af det behof han känt, att för sig själf klargöra sin inre utveckling och därmed äfven uppfostra sig själf. Nu var denna uppfostran så till vida slutförd, att han visste hvar han stod och hvart han ville komma. Häröfver behöfde han sålunda icke mera reflektera; och böljegången på hans hjärtas ocean, hvilken, som vi sett, fortfarande kunde vara nog så stark, den sökte och fann redan ett annat uttryck: dikten. Ej heller hade han under ett år framåt att uppteckna några yttre tilldragelser af vikt. Både i Helsingfors och i Nykarleby förflöt hans lif på samma sätt som förr, och någon synnerlig förändring vållades ej heller af att han den 6 mars 1841 valdes till bibliotekarie för de bägge österbottniska afdelningarnas bibliotek, hvilket fortfarande förvaltades odeladt. Större betydelse hade det då för honom, att han den 7 december 1840 blifvit utsedd att hålla föredrag vid nästa årsfest. Han antecknade visserligen då: »säger