BRÖWXP. 511 bli lyckliga och vandra i gudsfruktan er värld igenom. Ivåt mig alltid vara den andra i ditt förtroende; mellan henne och dig bör ingen komma. Gör mig till viljes i en sak: bränn upp mina bref, innan du kommer hem! Vill du behålla något enda, så välj ut. Jag har alltid skrifvit som tankarna korsat sig i mitt hufvud, och det är onödigt att de komma till maculatur i framtiden, som det är gamla brefs lott, och läses af hvem som vill. Du gör ju så, icke sant?» Samma önskan hade hon redan tidigare flere gånger uttalat. Eftervärlden är sonen tacksam för att han i detta afseende var henne olydig och bevarade dessa bref, hvilka på samma gång gifva en så lefvande bild af hennes genompräktiga personlighet och utgöra viktiga källor till kännedom äfven af skaldens lif under dessa år. Hvad fästmöns bref beträffar försvara de utdrag vi ur dem gifvit sin plats af samma skäl: de återspegla mycket af skaldens inre och yttre lif och de gifva likaså en klar bild af den maka, med hvilken han nu den 30 december 1845 förenades. Sedan, då de bägge lefde tillsammans, hade hon blott sällan anledning att skrifva; därför har hon här fått på förhand teckna sig själf sådan hon säkerligen allt framgent blef. Och med den hängifna kärlek skalden rönte af dessa två sällsynt ädla kvinnor kunde han helt visst allt fortfarande tro på betydelsefullheten af att han var född på Felix-dagen.