kui/rurb àraren. 69 hans svärfar; f artygsutskj ut ning ar voro ju c i de mest festliga tillfällen småstadslifvet hade att erbjuda, och vid en marknad roade han sig med att stå och sälja i Iyithéns stånd för några plåtar. Hans österbottniska hjärta fröjdade sig öfver befolkningens sjojdskicklighet, och om industri och nya uppfinningar resonerade ban med Rosenkampff. Denne var ock den s.3in uppgjorde första planen till Saima kanal, för hvilken Topelius hyste stort intresse. — För jordbruket kunde han såsom Kuddnäs-husbonde in spe ej vara likgiltig. Visserligen frågar han ännu sommaren 1840 i dagboken: »När skall jag få smak för landtbruk?» Men tre år senare antecknar han: »Första försöket med vår nya uppfinning att så utan plöjning, gödning m. m., blott under halm. Själf sår jag och breder halmen öfver. Man begapar denna curiositet från vägen.» — Fiske dref han, såsom nyss nämnts, snart sagdt som yrke. Denna mångsidighet i hans intressen tar sig tydligast uttryck i Helsingforsbrefven. Inom den ram, som bildas af uttalandena till de fingerade adressaterna, möter en annan, hvilken i de flesta bref inleder eller omsluter det mångskiftande innehållet. Den utgöres af blickar på naturens förändringar, årstidernas växlingar och väderleken samt å andra sidan ögonkast på årets tider: början och slut, de stora högtiderna, jul, påsk och pingst, samt fastlag, första maj och midsommar. Till den första af dessa grupper sluta sig sedan helt naturligt uppgifter om årsväxt, tillförsel, torgpriser och marknader, hälsotillstånd, dödlighet och folkmängd, handel, sjöfart, särskildt ångbåtsfart, tillströmning af resande sommartid för bad och brunnsdrickning, nybyggnader, behofvet af förbättrad gatu*